Sandra Widing argumenterar i ledaren den 5 april för skolplikten och skriver: ”I skolan får eleverna lära sig att följa regler och anpassa sig till sådant som de många gånger tycker är helt idiotiskt; skolan rustar helt enkelt för vuxenvärlden.”
Detta är en anledning till att jag erbjuder mina barn hemundervisning. Jag vill ge mina barn mycket utrymme att lyssna och lita på sin inre kompass och våga ifrågasätta sådant de tycker är fel; intressera sig för och försöka förstå andras perspektiv och engagemang, men också kunna sätta gränser för vad de själva vill medverka till.
I den andan vill jag fråga Widing: varför är det viktigt att rusta blivande vuxna med förmågan att anpassa sig till sådant de tycker är helt idiotiskt? Vilken är Widings vision för unga människor i det åländska samhället i framtiden – i arbetslivet och i privata relationer?
En mamma
Sandra Widing svarar:
För det första vill jag korrigera ett missförstånd: ledaren argumenterar varken för eller emot skolplikt.
Min erfarenhet är att barn även i en skolmiljö får lära sig att ifrågasätta och sätta gränser. Jag skulle vilja påstå att de till och med uppmuntras att göra det, vilket är bra. Men i skolor, precis som på arbetsplatser, idrottsarenor, i föreningslokaler och samhället i stort, finns de regler som alla måste anpassa och förhålla sig till – vare sig man tycker om dem eller inte. Det behöver man förr eller senare lära sig.
Min förhoppning är att våra barn och ungdomar växer upp till självständiga, tänkande individer med respekt för, och omsorg om, både sig själva och andra.
