Vi kan inte längre tala om det vi äter utan att samtidigt tala om klimat och miljö. Vår tids stora utmaning är inte bara att hålla människor friska – utan också att hålla våra ekosystem levande. Den mat vi producerar och konsumerar har kraftig påverkan på planetens klimat, vattenresurser och biologiska mångfald.
Därför är det både klokt och helt nödvändigt att de nordiska näringsrekommendationerna nu, för första gången, integrerar miljö och klimat som en av sina grundpelare. Vägen framåt är en kost som är bra för hälsan och som produceras på ett sätt som minskar utsläppen, bevarar markens bördighet, skyddar våra hav och sparar resurser. Miljö- och klimatsmart matproduktion är inte ett tillval, det är en förutsättning.
Näringsrekommendationen om högst 350 gram rött kött per vecka väcker känslor och i lagtinget trummar många röster för vikten av att skydda den åländska köttproduktionen. Men faktum är att om 350 gram kött per vecka skulle utgöras av åländskt kött, producerat på ett ansvarsfullt sätt, i småskalig drift med god djurvälfärd, så kan vi både klara kostrekommendationerna och upprätthålla en livskraftig lokal livsmedelsproduktion.
Vi måste föra en bred diskussion om vår matproduktion och också kunna peka på det vi saknar.
Från Hållbart Initiativs sida vill vi bland annat se:
• Mer ekologisk odling.
• Mer åländsk odling av baljväxter. Detta vore bra ur livsmedelssynpunkt men också eftersom baljväxter är kvävefixerande grödor i växtföljden.
• Satsningar på biologiska gödslingssystem och mikrobiell jordhälsa så att vi kan fasa ut vårt beroende av importerad konstgödsel, som både är kostsam och sårbar.
• Stärkta lokala kretslopp där matrester, gödsel och energi cirkulerar lokalt – vilket gör vår matförsörjning både robust och klimatvänlig. Näringen ska vara på åkrarna – inte rinna ut i havet.
• Fler satsningar på stabil och klimatsäkrad bevattning som klarar den ökande uppvärmningen.
• En offentlig upphandling som styrs till att stärka en miljö- och klimatsmart åländsk matproduktion.
• Mer fokus på att stärka barns och ungas kunskap om mat – hur man äter sunt, varifrån maten kommer och vilken roll maten spelar för miljön- och klimatet.
Vad vi äter är en fråga som engagerar. Det är bra eftersom maten är en kraftfull hävstång för både folkhälsa och miljö. Genom att styra mot mer hållbara matvanor och ett robust lokalt jordbruk kan både människor och ekosystem må bättre.
Alfons Röblom (HI)
Anders Stenmark (HI)
Erica Scott (HI)
