Även om Förenta staternas 47:e president Donald J. Trump, 78, än så länge inte kan mäta sig med historiens värsta tyranner bör han tillskrivas världsrekordet i att på kortaste tid skapa globalt kaos. Vi får gå tillbaka till den stora börskraschen på Wall Street 1929 för att hitta något motsvarande. Då kollapsade världsekonomin. I Tyskland banade depressionen väg för en diktator som lovade det pinade, tyska folket storhet och välstånd. Resten vet vi. Det är lätt att hitta likheter. Donald Trump gick också till val på att skapa ekonomisk upprättelse med omvärlden. Han gör anspråk på nya landområden och vill införliva Kanada och ”köpa” Grönland.
USA dras med ett stort handelsunderskott och en enorm statsskuld som finansieras med statsobligationer. Trumps vallöften att storstäda i statsfinanserna, sänka skatterna, skapa jobb inom industrin, strunta i klimatmålen och låta oljepumparna flöda tilltalar stora skaror väljargrupper bland låg- och medelinkomsttagare. Med slagorden ”Make America Great Again” (MAGA) är Trump i full färd med att infria sina löften. Han inledde sitt ämbete med att benåda alla sina anhängare som dömts i domstol för stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021. Efter det har dekreten duggat tätt.
Löftet att ”på en dag” få slut på Rysslands anfallskrig mot Ukraina går det sämre med. I stället skäller Trump ut Ukrainas president Zelenskyj i tv och kryper för Putin. Något avtal om att få tillgång till Ukrainas fyndigheter av sällsynta jordartsmineraler finns inte heller. I sitt kabinett har Donald Trump utsett en salig samling ja-sägare, de flesta politiska noviser. Mest framträdande är techmiljardären Elon Musk med uppdraget att städa i statsfinanserna. Tusentals anställda har redan fått gå då myndigheter och organisationer stängs ned.
Elon Musk var den mest tongivande anhängaren under Trumps valkampanj. Men efter presidentens fullskaliga ”tullkrig” mot omvärlden krackelerar vänskapen. Likt andra ledande ekonomiska bedömare inser Musk att skyhöga handelstullar i syfte att förbättra statsfinanserna snarare stjälper än hjälper USA:s ekonomi och drar med sig omvärlden i fallet. Efter att Musk i veckan kallat presidentens finansrådgivare och tullförespråkare Peter Navarro, för ”efterbliven” gjorde Trump, sin vana trogen, en kovändning och meddelade att han pausar införandet av strafftullar mot 75 länder i 90 dagar.
”Länderna ringer mig, bönar och ber om ett avtal och kysser mitt arsle”, förklarade presidenten hånfullt.
Samtidigt eskalerar tullkriget mot Kina. Importtullarna ligger nu på 145 procent. Vad Trump glömmer är att Kina sitter på största delen av USA:s statsobligationer och därmed har ett kraftigt vapen att sänka den amerikanska ekonomin.
Donald Trumps yviga ”tullkrig” får världens börser att åka jojo. Presidenten trivs och kallar det förhandlingstaktik. Storkapitalet bävar och småspararna sätter hjärtat i halsgropen. Uppslukad av sin egen förträfflighet är Trump beredd att tänja presidentens konstitutionella befogenheter till bristningsgränsen för att kunna spela Monopol med omvärlden. Egentligen är det kongressen som beslutar om importtullar men det kringgår Trump med att hänvisa till undantag som kan tillämpas då landet befinner sig i nödläge. Republikanerna har majoriteten i kongressen. Därmed är det endast Trumps eget parti som kan stoppa det pågående vansinnet och frånta presidenten hans befogenheter innan det är för sent.
Ove Andersson
