Östra Mariehamns vackra vattenspegel. Solbergets blänkande utsikt. Lembötebergens dykbassäng. Seglares och badares stora nöje: Slemmern – detta Ålands utsatta styvbarn som alla vill njuta av men ingen ta riktigt ansvar för.
Nu har de årligen återkommande larmen om föroreningar och giftig algblomning startat. Vattnet utanför Mariebads badstrand riskerar att vara så smutsigt i år att Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM) bestämt avråder från bad där under hela det innevarande året. Bedömningen baseras på de senaste åren undermåliga badvattenskvalitet.
Det är illa att turiststaden Mariehamn, som marknadsför sin närhet till hav och natur, inte kan rekommendera badhusets egen badstrand. Vi ska väl ändå inte behöva göra som havsbadet på Skatudden i centrala Helsingfors, och bygga en utebassäng med filteringssystem.
Samtidigt bekräftar en ny teknisk expertrapport det sedan länge kända förhållandet att avloppssystemet i Sjökvarteret i Mariehamn har omfattande brister. Värst är läget vid kajen, där pumpstationen inte är tät med risk för att orenat avloppsvatten läcker ut i Slemmern. Vilket fått styrelsen för Stiftelsen Sjökvarteret att vädja om hjälp från Mariehamns stad med en upprustning av hela reningssystemet. En kostnad som expertrapporten uppskattar till mellan 110.000 och 160.000 euro.
Slemmerns problem med föroreningar och övergödning har varit kända i många år. Men ingen tycks kunna säga vad huvudorsakerna är. Det är för många kockar i algsoppan, så att säga. Landskapsregeringen ansvarar för vattenkvalitet och miljöskydd i hela landskapet. Mariehamns stad har ansvar för stadens avloppsystem, precis som Jomala kommun ansvarar för sin del längs Slemmerns kust. ÅMHM håller i provtagning och övervakning av vattenkvaliteten.
Liksom vid andra stora olyckor behöver Slemmern en haverikommission. Det gäller i och för sig hela Östersjön, men vi måste börja någonstans. Lämpligast vore att landskapets miljöbyrå får det övergripande ansvaret. Tillsätt en Slemmern-general med tjänstebåt, befogenheter och resurser att kunna arbeta effektivt. Första uppgiften blir att gå till botten med vilka källor till föroreningarna som finns, vilket märkligt nog ännu efter alla år inte är klarlagt.
Hypoteserna, eller kanske man ska säga delförklaringarna, är många: utflytande gödningsmedel från lantbruket, läckande enskilda avlopp, trasiga pumpstationer, gråvatten från fritidsbåtar, tvållöddrande mattvättar, bajsande gäss, urinerande badare ...
Åland och vatten är synonymt. Det är djupt problematiskt att vattenkvaliteten i hela landskapet sviktar. Landskapets klassificeringen för åländska kustvatten och sjöar åren 2018–2024 visade att inga kustvatten når en god status eller har förbättrats sedan föregående klassificering. Tvärtom har fem försämrats.
Det krävs en gemensam kraftsamling för att hjälpa Slemmern och resten av Ålands vatten att återhämta sig. Det är en rent existentiell fråga för landskapet.
