Förra veckan meddelade statsminister Petteri Orpo (Saml) att regeringen förbereder ett beslut om att dra sig ur Ottawafördraget, som förbjuder användning, lagring och produktion av personminor. Samtidigt har regeringen aviserat en betydande höjning av försvarsanslagen, upp till tre procent av bnp fram till 2029.

Det räcker inte längre med det historiska medlemskapet i försvarsalliansen Nato, där medlemsstaterna håller varandra bakom ryggen vid angrepp. Regeringens beslut är ingenting att ta lättvindigt på. Det sker i en tid där säkerhetsläget är ansträngt, där Rysslands aggressivitet i Ukraina och Östersjöområdet påverkar hela regionen, och där våra grundläggande värderingar är under hot.

Det finska beslutet är inte bara en signal till grannen i öst, utan även till var och en av oss. Det sägs att handlingar väger tyngre än ord, och nu visar Finland att man menar allvar genom att ta i bruk personminor, något som inte ansågs nödvändigt så sent som 2022. Ett skifte har skett, och i dag lyfts minor fram som en möjlig del av en avskräckande strategi, liknande den som Ryssland och Ukraina redan tillämpar. Frågan är vad det betyder på sikt för Finland, för internationell rätt, och för civila i konfliktzoner.

Det finska beslutet togs efter att Polen och de baltiska länderna gjorde detsamma. Sänktes ribban då, och kan den finska positionen leda till att den sänks ytterligare? Och kan upptrappningen leda till att fler humanitära principer överges?

Personminor kan ha ödesdigra konsekvenser när det kommer till lidande, civila offer och långvariga effekter. I andra delar av världen har minor använts på oansvariga sätt. I Afghanistan finns hundratals minor kvar från tidigare krig, och trots decennier av röjning skadas fortfarande civila, ofta barn, varje år. I Angola har över 80.000 människor skadats av minor de senaste 50 åren och stora områden är fortfarande obrukbara för jordbruk och bosättning. Många lever i riskzonen dagligen. Dessa exempel illustrerar vikten av en genomtänkt och kontrollerad strategi för bruk av personminor.

Sedan 1997 har Ottawafördraget varit ett viktigt verktyg för att minska civilt lidande i väpnade konflikter. Att lämna fördraget kan därför uppfattas som ett steg bort från den humanitära rätten. Å andra sidan är det förståeligt att regeringen känner sig tvungen att göra detta på grund av den ryska aggressionen och en lång gräns mot öst som måste försvaras.

Tara Bamberg