Inifrån regeringssamarbetet har det under hela mandatperioden läckt en hel del uppgifter om att samarbetet inte varit helt tipptopp. Mest har det handlat om strider mellan Centern och Obundna, eller mellan Obundna och Moderaterna. Ett par gånger har Hållbart initiativs företrädare markerat i lagtinget, men inte så kraftigt att det föranlett några kända kvartssamtal likt de lantrådet hållit med Ob.
Under de senaste månaderna har dock tonläget förändrats. Dels fick Alfons Röblom ta mycket av kritiken för debaclet med solcellsstödet, trots att beslutet var minst lika mycket lantrådets. Det skavde hos HI-ministern.
Sedan har andra regeringspartier visat tvivel över huruvida Röblom varit kapabel att hantera jätteprojektet med havsbaserad vindkraft. Diskussioner har förts i kulisserna om att flytta området till andra ministrar. I dagens Ålandstidningen uttrycker också lantrådet att hon inte varit helt och hållet nöjd med hur vindkraftsfrågan skötts.
Detta ledde ofrånkomligen till en förtroendekris mellan HI-ministern och regeringschefen.
När infrastrukturminister Christian Wikström (Ob) fattade beslut om att begära att åländsk sjöfart ska undantas från EU:s utsläppsregler valde HI att sätta allt på ett kort. Med ett fränt utspel ställde Simon Holmström ultimatumet att HI ville ha garantier att klimatlagen ska bli klar i god tid före valet, annars var man beredda att lämna regeringen.
När då Veronica Thörnroos vid tisdagens möte med Holmström och Röblom inte kunde lämna sådana garantier valde HI:s politikråd att ta partiet ur regeringen. Enligt Ålandstidningens uppgifter blev HI-ledarna överraskade över att lantrådet inte ansträngde sig mer för att hålla ihop sin regering. Det gjorde förmodligen beslutet att lämna enklare.
Vid gårdagens pressträff förklarade Alfons Röblom och Simon Holmström att klimatlagen var en röd linje som man inte kunde låta korsas. När lantrådet inte kunde lämna garantier om tidtabellen för klimatlagen kunde man inte sitta kvar i regeringen. I stället tänker partiet nu ”ta ansvar” i opposition.
Här finns en del frågetecken. I Alfons Röbloms ministerportfölj fanns tre för HI viktiga lagar; klimatlagen, avfallslagen och vattenlagen. Avfallslagen på på remiss men är kritiserad. Vattenlagen är ”fem före” att skickas på remiss enligt Röblom, men är ännu inte färdigförhandlad i LR. Och klimatlagens innehåll är inte heller färdigförhandlad i LR.
Nu lämnar Röblom, och av allt att döma kommer det inte bli en klimatlag under mandatperioden i och med det. Frågan är om LR kommer riskera en miljödebatt om fiskodlingarna och föra fram vattenlagen, och avfallslagen är som sagt kritiserad i remissrundan.
Summa summarum kan alltså HI:s avhopp innebära att ingen av dessa tre tunga lagar blir verklighet under mandatperioden.
HI står upp för sina åsikter och tar strid för dem, men det innebär också att de lagar som partiet håller som viktigast riskerar att – i bästa fall – bli kraftigt försenade.
Man måste också sätta ett frågetecken för tidpunkten för beskedet att lämna regeringen. Om knappt tre veckor presenterar LR sin budget för nästa år. I den mån HI lyckats förhandla sig till klimat- och miljöinsatser lär dessa i stor utsträckning nu strykas.
Varför väntade man inte till efter att budgeten var klar? Nu skjuter man i stället över makt till framför allt Moderaterna och Obundna som hamnar i en betydligt starkare ställning i regeringssamarbetet.
Till sist ska också lantrådets roll i det hela granskas. Hur kommer det sig att Veronica Thörnroos regering tappat två av fem partier på bara några veckor? Och varför blir rapporterna om ett allt strävare arbetsklimat i regeringen allt fler?
Rapporter om problemen i regeringen Thörnroos har funnits under hela mandatperioden, men det tycks inte som att läget förbättrats, tvärt om. Att skapa ett lag som fungerar, och en arbetsmiljö som skapar förtroende är en ledares uppgift. Här har lantrådet uppenbarligen misslyckats rejält.
Nu återstår prövningen för Veronica Thörnroos att se till att den kvarvarande regeringen med sina 17 mandat klarar av att hålla ihop. Den första prövningen blir förhandlingarna om budgeten, förhandlingar som nu är i ett helt annat läge än i förrgår.
Jonas Bladh