Frågan ställdes av en bekant och fick mig att haja till. Jämförelsen är relevant, även om många vuxna lever med uppfattningen att den virtuella världen inte är lika farlig som den verkliga världen. All evidens visar att det är precis tvärtom. Risken för att ett barn utsätts för fara och skadas på nätet är mångfalt större än i det verkliga livet. Ändå tillåter föräldrar sina barn att fritt, utan tillsyn, röra sig i denna obegränsade och oförutsägbara digitala djungel.
Allt fler länder inför rekommendationer om skärmtid för barn och unga. Längst går Australien som förbjuder sociala medier för personer under 16 år. Lagen införs för att skydda unga från att utsättas för nätmobbning, mental ohälsa och exponering för olämpligt innehåll. Samt inte minst för risken att utsättas av störda vuxna med sexuella avsikter. Grooming innebär att en vuxen tar kontakt och skapar ett förtroende med minderåriga i sexuella syften. De nätpedofiler som avslöjas utgör bara toppen av ett isberg. Tyvärr.
För att uppfylla lagen kräver Australien att alla populära sociala medieplattformar bland unga inför åldersverifiering, bland dem TikTok, Facebook, Snapchat, Reddit, X och Instagram. Dessa riskerar böter på över 30 miljoner euro om de inte inför säkra system som förhindrar barn under 16 år från att skapa användarkonton.
De nordiska länderna nöjer sig hittills med åldersrekommendationer. Åland saknar hittills egna rekommendationer.
I den uppsjö av forskningsrön kring digitala mediers skadliga inverkan på ungas hälsa, som ångest, sömnbrist och övervikt, kommer allt fler larmrapporter om att skärmberoende skadar ungas inlärning. Det gäller särskilt grundläggande läs- och skrivkunskaper. Enligt den senaste Pisa-mätningen saknar 24 procent av 15-åringar vid grundskolan i Sverige funktionell läs- och skrivförmåga. En skrämmande siffra som inte bara hämmar studier på gymnasienivå utan även slår igenom vid högre studier.
Högskolor och universitet i både Sverige och Finland uttrycker stor oro över studenternas bristande läsförståelse. De studerande kan inte tillgodogöra sig akademisk kurslitteratur, utan förlitar sig på att inhämta kunskap genom att se och lyssna – en vana som växt fram genom bruket av nätet och sociala medier.
Tillsammans med den skenande utvecklingen av artificiell intelligens (AI) riskerar kommande generationers förmåga att självständigt läsa, förstå, kritiskt värdera, sammanfatta och dra en slutsats av information som starkt hotad. Den som inte begriper och därmed inte kan fatta ett självständigt beslut dras lätt med i mobben av enskilda och grupper på nätet som hävdar vad som helst som ”sanning” och ”fakta”. Jämför Trump.
För att bevara begreppet ”våra barn är vår framtid” räcker det inte med att reformera skolundervisningen där ”skärm byts mot pärm”. Det krävs ett paradigmskifte i hur vi förhåller oss till digitala verktyg och medier. Ansvaret för barnens grundläggande uppfostran att existera som självständiga individer börjar och slutar hos föräldrarna.
Som samma bekant till mig uttryckte det: ”Det räcker långt med sunt förnuft”.
Dags att föräldrar att börja föregå med gott exempel.
Observera, att ovanstående inte inbegriper barn och unga med särskilda behov. Det är en annan fråga som kräver särskild analys.
Ove Andersson
tel: 26 648
