I undersökningen har Åsub intervjuat 18 personer verksamma inom socialvården och hjälpande organisationer på Åland. 

Syftet med undersökningen har varit att kartlägga vad som karaktäriserar de utsattas behov, hur socialarbetarna upplever situationen och om det finns dolda behov av ekonomiskt stöd och förebyggande vuxensocialt arbete som dagens system inte fångar upp.

I dag är män i arbetsför ålder överrepresenterade bland mottagarna av utkomststöd. Arbetslöshet och låg utbildningsnivå är vanligt förekommande bland klienterna.

Enligt undersökningen får de flesta klienterna utkomststöd för kortare tid än sex månader. För de klienter som har behov av långvarigt utkomststöd är oftast orsaken svårigheter att ta sig in på den öppna arbetsmarknaden. Dessa klienter behöver ofta också hjälp med hälso- och beroendeproblematik för att ta sig ur situationen.

Efterlyser samarbete

Enligt undersökningen efterlyser de som jobbar med klienterna ett ökat samarbete och mer stöd från andra myndigheter och organisationer. Att klienterna skickas mellan olika myndigheter och organisationer gör att processerna blir tidskrävande och kan leda till accelererad ekonomisk utsatthet. Eftersom klienterna ofta har skulder nämner man att till exempel fogden och ekonomi- och skuldrådgivningen kunde ha ett tätare samarbete med socialvården eller vara delaktig i samarbetsnäten mellan myndigheterna.

Vidare konstaterar man att det i små samhällen kan vara stigmatiserande att söka utkomststöd, och att det därför är viktigt med förebyggande insatser och tillgänglig information om rätten till stödet.

Man framhåller också att klienten själv måste ha en aktiv roll i sitt hjälpsökande, men att initiativförmågan kan saknas om klienten mår dåligt. Att ha en helhetsbild är därför centralt för att kunna ge rätt hjälp.

Representanterna för socialvården menar också att det skulle vara fördelaktigt för klienten att minska antalet kontaktpersoner i olika instanser.

Svåra kriterier

Enligt socialarbetarna finns det också kriterier kring utkomststödet som är svåra att förstå, och de menar att en ansökningsprocess som upplevs krånglig ökar risken att den ekonomiskt utsatta låter bli att ansöka om utkomststöd. Enligt representanterna från hjälpande organisationer ha en del klienter upplevt att de blivit dåligt bemötta inom socialvården. 

I rapporten skriver Åsub att klienterna upplevt att de blivit ifrågasatta av personalen eller att processen i sin helhet varit förnedrande.

”Ett avslag på ansökan om utkomststöd kan vara nedslående för individen och det är av stor vikt att myndigheterna undviker situationer där en upplevelse av en misslyckad ansökningsprocess uppstår till exempel på grund av otydlig information”, skriver Åsub vidare.