När Jonas Waller efterträdde Edvard Johansson som rektor för Högskolan på Åland för snart tre månader sedan sade han i en intervju med Ålandstidningen att han siktade på att vara tydlig med visionerna. Några konkreta exempel ville han ändå inte ge då, efter fyra dagar på jobbet.Men den 12 december presenterade rektorn för första gången sin vision om framtidens högskola för landskapsregeringen. I förra veckan fick 40-talet personer i högskolans personal ta del av samma tankar.– Jag har tagit fram programförklaringen i samarbete med högskolans ledning. Den är ambitiös, men innehåller egentligen få nya förslag. Det mesta är sådant som redan har slagits fast i våra styrdokument, säger Jonas Waller.1.000 studenterEnligt programförklaringen ska dagens 600 studenter så småningom bli 1.000 stycken.– Det är en realistisk ökning. Den ligger i linje med vårt uppdrag att förse det åländska samhället med kompetens, och den pedagogiska dynamiken kommer att förbättras med större grupper, säger Jonas Waller.Är högskolan för liten i dag?– Högskolan fungerar väl, men 1.000 studenter vore mer ändamålsenligt. Att grupperna är för små är ett problem vid flera linjer i dag.Vilka linjer ska växa mest?– Det är inget som jag ska slå fast, utan något som kommer att klarna genom diskussioner med näringslivet. Men jag ser goda möjligheter att expandera alla program, även om vårdutbildningen bör dimensioneras enligt ÅHS:s önskemål.Överlappar i dagHögskolans sjöfartsutbildningar, till vilka även gymnasielinjen sjöfart hör sedan ett par år tillbaka, har under de senaste åren rönt väsentligt lägre intresse än tidigare. I programförklaringen nämner Jonas Waller ”snabbhet och smidighet”, liksom en närmare kontakt med näringslivet, som förutsättningar för att vända trenden.– Sjöfartsakademin, som samlar samtliga sjöfartsutbildningar under högskolan, har tyvärr inte blivit det lyft som många hoppades påVarför? – En förklaring är att kompromissen blev något urvattnad. Högskolan fick aldrig den autonomi som skisserades i bolagiseringsdiskussionerna, och som skulle vara till nytta i samarbetet med näringslivet.Vad innebär snabbare och smidigare sjöfartsutbildningar?– Till exempel ett minimerande av antalet gemensamma moment vid gymnasielinjen och linjerna vid högskolan. Det är en tydlig beställning från näringslivet, och något som vi kan förbättra.Masterutbildningar för tydlighetAtt högskolans kandidatutbildningar – i likhet med dem vid yrkeshögskolor i Finland – är mellan tre år och fyra och ett halvt år långa är enligt Jonas Waller ett problem när det kommer till att locka studenter från till exempel Sverige.– Det finländska högskolesystemet är överlag svårt att förstå i andra länder. I Sverige är samtliga kandidatutbildningar tre år långa.Han vill i nuläget inte uttala sig om någon av utbildningarna bör göras kortare. Men han konstaterar att nya masterutbildningar – utöver att höja nivån på vad som lärs ut vid högskolan – skulle råda bot på delar av svårjämförbarheten.Vilket program får den första masterutbildningen?– Det är för tidigt att säga, men steget är inte särskilt stort. Vi har redan kompetenta lärare i byggnaden, så masterutbildningar är något vi bör kunna börja med redan 2020.Ett dramatiskt ordJonas Waller återkommer till att han inte ser programförklaringen som dramatisk.– Men jag förstår att ambitionen att starta en forskarutbildning väcker frågor. Ordet universitet upplevs som dramatiskt.De som kritiserar de stora visionerna menar att högskolan bör lägga dagens krut på att höja nivån på de nuvarande utbildningarna. Hur ser du på den konflikten?– Jag lägger naturligtvis mest tid på den befintliga verksamheten, men jag ser inte någon sådan konflikt. Att ha framtidsvisioner är en del av mitt uppdrag, och att utöka vår verksamhet med till exempel masterutbildningar är något som lyfter dagens kandidatutbildningar.

Robert Vickström