– I dagens läge är det ganska svårt att komma igång eftersom den naturliga ingången saknas med äldre släktingar som visar hur man gör, säger Viktor Eriksson, ledare för projektet “Ståtar, späck och skrävlor” som vill informera om modern säljakt och gamla hantverkstraditioner.
“Ståtar, späck och skrävlor” heter det Leaderfinansierade projektet som vill lyfta säljaktstraditionerna på Åland och informera om hur sälen som resurs kan förvaltas. Projektledare är kocken Viktor Eriksson, som fick upp ögonen för säljakt när han fick följa med kollegan Johan Mörn för några år sedan. 
– Jag tyckte att det var fantastiskt fascinerande eftersom jag är ivrig jägare som gillar mat och att ta tillvara på så mycket råvaror som möjligt. Sälen är otrolig i det avseendet eftersom det i princip inte finns någonting som man inte kan göra något med.
Växande intresse
När Viktor Eriksson försökte ta reda på mer om säljakt märkte han ganska snart att det fanns dåligt med tillgänglig information. 
– Det som finns nedskrivet har gått ur tryck och på nätet hittar man nästan ingenting. Jag har försökt forska mig fram genom att prata med folk, men det finns många gamla traditioner och alla har sina egna hemliga recept. Förra hösten bjöds jag in till ett nordiskt projekt på Grönland som heter “The new Arctic kitchen” där vi jobbade mycket med sälar. Vi tittade på sälkött med dagens ögon och försökte ta fram recept som passar våra smakpaletter. Det blev startskottet för det projektet som jag jobbar med nu.  
Inom ramarna för projektet ska Viktor Eriksson göra en tryckt guide som beskriver säljakt i bild och text. Dessutom kommer han att anordna seminarium och inspirationsdagar.
– Det har funnits ett stort intresse inom jägarkåren, men det är inte så många som håller på med säljakt. I dagens läge är det ganska svårt att komma igång eftersom den naturliga ingången saknas med äldre släktingar som visar hur man gör, menar han. 
Vad tror du intresset för sälfrågor beror på?
– Dels beror det nog på att antalet sälar ökar i våra vatten och dels har gemene man tillgång till helt andra båtar och utrustning i dag. Snabbgående båtar med gps-utrustning underlättar att navigera i de vatten som sälarna rör sig eftersom de ofta är långt ute på havet där grynnorna i regel är ganska dåligt utmärkta på sjökorten.
Etisk jakt
Viktor Eriksson påpekar att tillgången till modern utrustning ställer högre krav på jägarnas etik. 
– Ju mer teknisk utrustning vi har desto mer etiskt tänkande måste vi ha. Ska man kunna påverka sälhandelsförbudet måste man också visa att man jagar med ordning och att säljakt inte är mer barbariskt än något annat. 
Tror du skottpengar kan öka intresset ytterligare? 
– Jag tror det är smartare att jobba för att man ska få sälja sälprodukter lokalt. Ger man skottpengar gynnar man bara att folk skjuter sälar och inte att man faktiskt gör någonting med dem. Det tycker jag är ett väldigt tråkigt sätt att tänka på. 
Han tror att skyddsjakten ändå är viktig för att öka acceptansen för sälbeståndet.
– Över hälften av Östersjöns sälbestånd finns i Skärgårdshavet runt Åland, så också om vi skjuter 450 sälar per år gör vi ingenting åt stammen. Däremot har det visat sig att acceptansen för sälarna och skadorna de orsakar ökar bland fiskare om det finns skyddsjakt, för då känner man att man kan göra någonting.

Jorunn Lavonius