Viking Line och sjöfacken har i dag förlikats i tvisten om fackens rätt att ta strid mot Rosellas omflaggning. Hur mycket pengar förlikningen bygger på är hemligt.
SJÖFART Viking Line och Internationella Transportarbetarförbundet ITF och Finlands Sjömans-Union FSU har i dag förlikats i tvisten om fackens rätt att vidta fackliga stridsåtgärder för att förhindra omflaggningen av ms Rosella från
Finland till Estland eller till något annat EU-land. Eller för att förhindra rederiet från att förhandla om besättningens löne- och arbetsvillkor med någon annan än sjömansunionen.
Rättprocesser läggs ned
Förlikningen innebär att alla rättsliga processer som berör denna tvist har lagts ner, meddelar Viking Line i ett pressmeddelande.
Hur mycket pengar förlikningen bygger på är konfidentiell. Men enligt rederiet ska summan inte påverka Viking Lines resultat negativt och inte heller väsentligt påverka värdet på Viking Lines aktier.

BAKGRUND ROSELLATVISTEN
Bakgrunden till den nu bilagda konflikten är att Viking Line 2005 stämde Internationella transportarbetarfederationen, ITF, och Sjömansunionen inför brittisk domstol.
Syftet var att bannlysa stridsåtgärder från fackens sida när rederiet avsåg att vägra förnya det finska kollektivavtalet för ms Rosellas besättning. I stället ville man flagga ut Rosella för att med estniska besättningar och estniska löner bemöta konkurrensen från estniska färjebolag.
Domstolen slog fast att sjömansunionen och ITF inte fick vidta åtgärder som ”kunde påverka Viking Lines handlingsförmåga eller anställning och lönevillkor”. Sjömansunionen överklagade direkt till brittiska Högsta domstolen som beslutade inhämta EG-domstolens åsikt. Processen förklarades ligga vilande tills den kom.
I december 2007 kom EG-domstolens utlåtande som fastslog att fackliga stridsåtgärder med syfte att tvinga ett utländskt företag att teckna kollektivavtal med en fackförening utgör en inskränkning av etableringsfriheten om kollektivavtalet kan avskräcka företaget från att utöva denna frihet. Sjömansunionen tolkade i sin tur domen som en framgång för facket. Med den slog EG-domstolen fast att rätten att strejka är en grundrätt om syftet är att skydda de anställda.
I fallet med Rosella förvisade EG-domstolen frågan om strejkens syfte tillbaka till den brittiska domstol som ursprungligen bad om EG-domstolens utlåtande. Men nu hann parterna alltså förlikas innan domstolen hann behandla den frågan.
 
 
 

Petter Lobråten