Två veckor in på sitt första rektorsjobb trivs Gitte Holmström bra i sitt nya jobb och sin nya hemvist.
– Alla har tagit väl emot mig och varit hjälpsamma, det har varit roligt och jag trivs superbra så här långt, säger hon.
Hon sökte tjänsten efter ett tips från en bekant och tyckte att det lät som en spännande utmaning. Tidigare har hon jobbat som koordinator för läroplaner och yrkesprogram på Axxell.
– Det är Ålands yrkesgymnasiums motsvarighet i södra Finland. Det är så klart större men ändå en motsvarighet.
Efter att ha jobbat i södra Finland i olika befattningar inom skolväsendet i cirka 20 år, både som lärare och i det administrativa är det nu dags för Gitte Holmströms första tjänst som rektor och hon har ingen liten vision för skolan.
– Jag sade på kollegiemötet vi hade i veckan att jag vill att vi ska bli världens bästa skola. Hur vi mäter det är genom att de studerande säger att de går på världens bästa skola.
Hur skapar man en bra skola?
– För det första behöver det vara en bra arbetsplats så att lärarna kan prestera bra. Sen är det viktigt att ledningen och dialogen med den fungerar och att skolan blir en del av samhället, att de studerande lär sig vad som är relevant för yrkeslivet.
Sparkrav
Gitte Holmström kommer till en organisation som står inför sparkrav. Under 2016 till 2019 ska nedskärningar på totalt en miljon euro genomföras, något som tidigare rektor Inger Rosenberg–Mattsson uttryckt sin oro för tidigare i Ålandstidningen.
– Jag kommer från en organisation som har samarbetsförhandlat i fyra år och samtidigt sparat in större summor. Jag har sett nedskärningar från arbetstagarens sida och vet hur det påverkar allt, både direkt och indirekt.
Hur insatt har du hunnit bli i den ekonomiska situationen?
– När det gäller ekonomin har det inte varit mitt första fokus. Nu har jag lärt känna stället, lärare, studerande och de utbildningar vi har. Pedagogiken är min bit.
– Vad jag pratat med ekonomichefen finns det dock ingen risk att det ska bli som det var på Axxell här. Vi klarar av att spara på andra sätt än att behöva dra in tjänster eller liknande.
Hur ser du på dina nya roll som en del av den ledningen?
– Jag har jobbat som lärare, studiesekreterare, inom specialundervisning och med läroplanerna så det är svårt att tro att de ränderna skulle gå ur mig.
– Det är i slutändan jag som måste ta en del av de tuffa besluten men jag kommer att diskutera med personalen och komma fram till saker tillsammans. Det är därför jag jobbat som koordinator och med läroplaner, jag vill att det ska funka på riktigt.
Sjöfart och HR
Inför årets läsår är det kanske främst två utbildningar som det pratats om. Sjöfartslinjens sökarantal har gått ner de senaste tiden och i år fylldes enbart 26 av 42 platser.
– En orsak till att vi har så många platser på utbildningen är också att man inte bara blir en sak av att gå där, det finns många inriktningar och då behövs det många platser.
– Det är inte bara här på Åland som antalet sökande går ner för sjöfartslinjer. Jag tror att dagens 15–16–åringar inte dras så mycket till yrket som sjöman, men i övrigt tycker jag inte om att spekulera utan att ha fakta på bordet. Jag har mycket svårt att se Åland utan sjöfarten.
På hotell– och restaurangskolan har man för andra året i rad valt inte ta in studerande till servitörslinjen.
– Även där tror jag det kan vara svårt att hitta ungdomar med ett intresse. Samtidigt så kan man bra jobba som servitör efter avklarad kockutbildning och inom utbildningen kan man även välja flera specialinriktningar. Just nu jobbar vi vidare med kockutbildningen.

Otto Johansson