Om man lyfter kostnaderna för skärgårdstrafiken som en enskild fråga är det inte konstigt att en majoritet svarar att den är för dyr. Det menar Centerledaren Veronica Thörnroos. 
– Om man vänder på det och frågar ”Vill du att Ålands skärgård ska ha fast bosättning året runt och inte bara vara turistmål på sommaren?” får du ett annat svar.
– Infrastrukturfrågor är alltid väldigt heta i lagtingsdebatten. Det är väldigt lätt för den som vill att peka ut skärgården som dyr.
Hur mycket får skärgårdstrafiken kosta?
– Det är svårt att sätta en prislapp på det. Det beror på vad du räknar in i det. Om vi inte har en fungerande skärgårdstrafik, då har vi ingen fiskodling, som är den enskilt största näringsgrenen och 50 procent av Finlands produktion. Hur man ska räkna in näringslivets betydelse och behov av transporter måste ändå vara det viktigaste. Hur ska man räkna in turistsektorn som en del av näringslivets behov av transporter?
– Jag tycker inte man kan säga en summa, för frågeställningen är inte relevant. Om man halverar skärgårdstrafikens kostnader halverar man turlistan, och då har vi ingen fiskodling kvar varken i Brändö eller Föglö. 50-60 arbetsplatser som åker och allt vad det medför. Jag tycker inte man kan ställa den frågan.
Varför inte?
– Vad ska man räkna in i det? Ska man räkna in social hållbarhet, om folk bor i skärgården året runt? Har det ett värde för Åland eller är det en belastning?
Du säger att det är svårt att sätta en prislapp, ändå är det pengar ni politiker pratar om.
– Det finns en anledning till att jag drev igenom driftsprivatiseringen av hela skärgårdsflottan efter att vi år efter år skurit i turlistan ganska mycket. Det har gjort en inbesparing på tre miljoner per år med samma trafik som då. Det var något som måste göras för att skärgården ska hållas vid liv.
Levande skärgård?
Två tredjedelar av infrastrukturbudgeten går till skärgårdstrafiken. Är det en rimlig fördelning?
– Jag kan inte ge ett svar på det. Den stora frågeställningen är om vill vi ha en levande skärgård eller inte. Vill vi inte det, då får man stiga fram och säga att vi inte är intresserade av det där.
Alla partier är väl ändå ganska ense?
– Då kan man inte heller tjata om hur mycket det kostar. Då måste man komma med förslag. Vårt förslag är att vi gör Åland större, bygger bro över Prästösund och tunnel till Föglö. Det är smarta investeringar på sikt. Efter att vi gjort det har vi fyra skärgårdskommuner kvar. Vi håller trafiken till de öarna utgående från Föglö och Hummelvik, driften blir avsevärt mycket billigare än i dagsläget.
Trafiklösningar viktigast
Veronica Thörnroos anser att trafiklösningarna är det viktigaste av allt om man vill ha en levande skärgård året runt eftersom det styr alla annan planering. Därefter kan man prata om inflyttning, hälso- och sjukvård, skola, arbete.
Trafikplaneringen ska ske i samråd med kommunerna, anser hon, och påpekar att det finns olika behov beroende på geografiskt läge och hur näringslivet är strukturerat. 
Kan man stoppa avfolkningen av skärgården med bra trafiklösningar?
– Ja.
Samtidigt visar ju statistiken det motsatta. Utflyttningen har pågått i decennier.
– Om man tittar på Replot. Efter att de fick sin bro har de blivit betydligt mer livskraftiga än tidigare. Jag tror att en fast förbindelse skapar större inflyttning både till Vårdö och Föglö. I förlängningen kan du bo på Kökar och jobba i Föglö, och du kan bo på Sottunga och jobba i Mariehamn. Det skapar helt nya möjligheter.
Stoppar det utflyttningen eller medför det också inflyttning?
– Avfolkningen vi ser i skärgården är inte unik för Åland. Det sker en urbaniseringsprocess i hela världen.
– Jag tror det här kan vara ett sätt att stoppa avfolkningen. Inte skulle du heller flytta till Brändö om du inte vet när färjan går nästa år. De flesta människor har ett behov av att det finns trygga strukturer omkring en, och de strukturerna är inte på plats i skärgården. Den otryggheten sätter mer fart på avflyttningen.
Trots fast förbindelse till perifera kommuner flyttar ju folk därifrån.
– Men det kan vara ett sätt att motverka utflyttning.
Inte för krävande
Veronica Thörnroos anser inte att skärgårdsborna är för krävande, eller att de har orimliga förväntningar på trafiken.
– Men man vill ha långsiktighet, man vill bli hörd, respekterad och ta del i planeringen.
Och trafiken till Galtby och Osnäs behövs, menar hon.
– Det är som på andra ställen, bor du insulärt behöver du trafik åt alla möjliga håll. Varför har vi trafik till Sverige, till exempel? Kanske vi bara ska ha till Finland? All export av fiskeprodukter går på hjul från skärgården till finska sidan.
 

Sandra Widing