Sedan början av 2000-talet har gråsälsstammen i Östersjön vuxit med cirka fem procent per år och i fjol observerades omkring 38.000 gråsälar i Östersjön. Enligt naturresursinstitutet Luke beror ökningen främst på inflyttning från andra områden till södra Östersjön och ett växande sälbestånd.– Sälbeståndet ökar tack vare att halterna av väteklorid, PCB, dioxiner och DDT i havet har gått ner, vilket gör att sälarna inte längre är sterila. När jaktförbudet infördes på 1970-talet fanns det bara några tusen individer kvar, men nu verkar det dels som att halterna av miljögift har sjunkit och dels är jakten så begränsad att det rör sig om väldigt små kvoter i förhållande till hela stammen, säger Viktor Eriksson som är projektledare för “Ståtar, späck och skrävlor”, ett projekt som försöker lyfta säljaktstraditionerna på Åland.100.000 ton fiskI november 2017 rapporterade Ålandstidningen att sälen äter 100.000 ton fisk, främst strömming, skarpsill och torsk, varje år i Östersjön, jämfört med 700.000 ton fisk som människan drar upp per år. Detökande sälbeståndet utgör dels ett hot mot fiskepopulationen och dels ett hot mot yrkesfisket. Samtidigt har både intresset och möjligheterna till säljakt varit begränsade sedan skyddsjakt på sälen infördes i mitten av 2000-talet.– I fjol sköts det runt 350 sälar, vilket var nytt rekord för våra förhållanden. På det stora hela så är det ingenting som har betydelse för stammen. Jag skulle gärna se att avskjutningen ökade ännu mer men det är svårt att få till, säger landskapsregeringens jaktförvaltare Robin Juslin.Han tror att en skottpeng skulle kunna öka avskjutningen.– Tidigare har diskussionen handlat om att skydda själva fisket men nu befinner vi oss i en situation där vi behöver få ner sälstammen med hänsyn till fiskpopulationen, så visst är en skottpeng någonting som behöver diskuteras, säger han.Intresse för sälhandelHandel med sälprodukter är fortfarande förbjudet inom EU och kvoten på 450 fällda sälar per år på Åland har aldrig uppfyllts sedan skyddsjakten infördes.– Vanliga fritidsjägare kan inte hantera hur många sälar som helst så länge det råder förbud mot handel med sälprodukter. Jag skulle kunna tänka mig att någon skulle vara intresserad av att sälja kött till restauranger eller skinn på marknader. Säloljan är också en jättefin produkt, men man kan inte göra så mycket med den om man har för mycket själv. Det är synd, menar han.Finns det en chans att man skulle kunna lyfta sälhandelsförbudet inom en överskådlig framtid?– Problemet är att det är världshandelsorganisationen som förbjöd det, så det är absolut en fråga som är större än Åland. Det är säkert inte någon enkel procedur, men det har diskuterats till exempel i Sverige, och det är någonting man behöver sätta press på EU att lösa.För sent för skyddsjaktEnligt Ålands fiskares verksamhetsledare Fredrik Lundberg har sälbeståndet försvårat yrkesfisket i 20 år.– Sälen har förstört yrkesfisket på en stor del av de åländska vattnen och därför har vi varit tvungna att anpassa både fiskemetoder, redskap och fiskeplatser, säger han.Fredrik Lundberg anser inte att skyddsjakten hjälper för att minska sälbeståndet.– När skyddsjakt tilläts var det för sent och gick inte längre att göra någonting åt själva tillväxten. Genom skyddsjakt kan man få bukt med enstaka problem med sälar, men det räcker inte. Jag tror man får lära sig leva med det här.De största problemen uppstår när sälarna letar sig in i skärgården, påpekar han.– Ju längre in i skärgården man kommer, desto känsligare är fisket. Det skulle kanske stimulera jakten om EU:s sälhandelsförbud försvann och om man införde någon typ av premie för att fälla sälar, som man gjort på finska sidan i år. En åtgärd som hjälpt situationen är den toleranspremie som betalas till yrkesfiskare som drabbas av sälskador och den behöver också fortsätta.

Jorunn Lavonius