Som Ålandstidningen har berättat under våren har förhandlingarna om framtidens självstyrelselag gått i stå sedan tjänstemannaarbetsgruppen slutrapporterade i april.
Finansminister Mats Perämaa (Lib) säger på torsdagseftermiddagen att förhandlingarna överhuvudtaget inte har gått framåt sedan i maj.
– Läget är helt oförändrat sedan dess.
En förklaring till snigelfarten i det allt mer brådskande projektet är att Finansministeriet i Helsingfors har haft händerna fulla av vård- och landskapsreformen – som statsminister Juha Sipilä (C) i början av veckan meddelade att flyttas fram till den 1 januari 2021. Att reformen nu väntas träda i kraft två år senare än vad som ursprungligen planerades medför enligt Mats Perämaa både för- och nackdelar för självstyrelsearbetet.
– Fokus på självstyrelserevisionen kan förhoppningsvis öka nu, när tidtabellen för vårdreformen är mindre ansträngd.
Nackdelarna är ändå betydande. Vårdreformens väntade skatteväxling i Finland är helt avgörande för hur den åländska klumpsumman ska beräknas, och enligt den nya tidtabellen klarnar den strukturen tidigast i november–december – månader efter att  självstyrelselagsförslaget bör ha landat i riksdag och lagting.
– Det innebär kortfattat att vi måste göra vissa antaganden om hur vårdreformen sannolikt kommer att se ut. Vi kan helt klart förhandla om självstyrelselagen trots att det finska reformpaketet är under arbete, men vi kan inte spika några exakta summor, säger Mats Perämaa.
Måste till parlamenten i oktober
Lantrådet Katrin Sjögren säger att det slutliga förslaget till ny självstyrelselag bör lämnas till riksdag och lagting senast i oktober.
– Parlamenten måste ges rimlig tid att behandla förslaget, det ska naturligtvis gås igenom grundligt i utskotten.
Anne Berner sade den 14 juni att självstyrelselagen ska vara färdigskriven ”under sommaren”. Är det realistiskt?
– Sannolikt inte, förutsättningarna har ändrats efter beskedet om att vård- och landskapsreformen skjuts fram.
Självstyrelselagsförhandlingarna kretsar alltjämt främst kring 1) på vilka områden som lagtinget ensidigt ska kunna överta behörighet i framtiden, 2) den nya avräkningsgrunden, samt 3) huruvida Ålandsdelegationen eller riksdagen ska fastställa framtidens flitpeng, ”skatteavräkningen”.
Varför får den åländska allmänheten så lite information om hur förhandlingarna framskrider?
– Det finns inte så mycket att berätta förrän vi har rott slutresultatet i hamn, särskilt som alla stora frågor hänger samman med varandra. Man kan säga att ingenting är klart förrän allt är klart.
Röster har höjts för att det är läge att skjuta fram självstyrelserevisionen. Ser du ökade skäl till det nu, även om den nya lagen då inte träder i kraft till 100-årsjubileet?
– En ny och bättre självstyrelselag, särskilt vad gäller nettofinansieringen, är det centrala för oss, och tidtabellen är av underordnad betydelse.
– Det finns ingen prestige i att få lagen färdig till självstyrelsens 100-årsjubileum, men det är fortfarande vår tydligt uttalade ambition. Det låter sig nog göras, även om jag är mindre optimistisk än vad jag var under våren, säger Katrin Sjögren.

Robert Vickström