Under flera år har Arbetarnas Bildningsförbund anordnat intensivkurser i svenska, och så även den här vintern.

Ålandstidningen hälsar på vid det tredje kurstillfället och just den här tisdagen är nio deltagare på plats. De har plockat fram häften och pennor och lyssnar uppmärksamt på läraren Natalja Jerofejeva när hon berättar om den första uppgiften, som liksom de flesta övningarna byggs upp kring att deltagarna interagerar med varandra.

– Sergei, nu får du ställa en fråga till någon annan. Vem vill du att ska svara?, säger hon till Sergei Ivanov från Ryssland.

Han ser sig omkring och ber Elena Popova, också hon från Ryssland, att berätta om årstiderna på svenska.

– Nu är det vinter och det är jättekallt, men ibland kan man se solen, svarar hon och fortsätter därefter med våren, sommaren och hösten.

Blandad kunskapsnivå

I den här gruppen är hela sju olika nationaliteter representerade. För några av deltagarna är svenska ett helt nytt språk, medan andra har hunnit lära sig en hel del redan.

Maksym Filipchuk från Ukraina kom till Åland för två år sedan och jobbar som pizzabagare på Adlon. Han har tidigare läst svenska för inflyttade vid Medis och just den här ABF-kursen har han gått tre gånger tidigare.

– Svenska är ett mycket intressant språk och jag trivs bra på Åland, säger han.

Joana De Oliveira kommer från Brasilien men slog för många år sedan ner bopålarna här och har i princip lärt sig svenska helt på egen hand. För Joana De Oliveira kommer orden lätt, men hon vill nu satsa på att lära sig tala grammatiskt rätt och på att få till uttalet.

– Jag har en städfirma och som egenföretagare har jag jobbat mycket, men nu ska jag gå den här kursen, säger hon.

Under nästa övning ska deltagarna fråga varandra om olika transportmedel. Anna-Maria Schintu från Tyskland berättar att hon ibland åker tunnelbana i Stockholm medan Rezwanul Haque från Bangladesh säger han sällan åker buss.

Karoliina Raudberg från Estland berättar att hennes mamma kan lite svenska och därför har hon också velat lära sig språket. Paola Strinati och hennes sambo fick i sin tur höra om Åland av en italiensk bekant som redan bodde här.

– Hon frågade: ”Varför kommer ni inte till Åland?” och vi tänkte ”varför inte?”

För två år sedan besökte Paola Strinati ön, erbjöds jobb och flyttade hit tillsammans med sin sambo.

Olika koder

Det är inte bara svenska som lärs ut under kursen. Ofta diskuteras till exempel olika samhällsfenomen.

– Det handlar också om kulturella koder som finns i vårt samhälle, säger Natalja Jerofejeva.

Vid en tidigare lektion kom man in på Tove Janssons Mumintroll, vilka fascinerade särskilt en person i gruppen.

– Jag har lärt mig nästan alla namn, berättar Rezwanul Haque och nämner ”Stinky” som exempel.

Genom språkkursen kan nyinflyttade också bygga ut sina kontaktnät. Och är det någon i gruppen som är intresserad att själv hålla i en kurs, ett föredrag eller en kvällsaktivitet på något visst tema välkomnas det från förbundets sida.

– De kan lära varandra mycket eftersom de kommer från olika bakgrunder och branscher och har olika färdigheter, säger Charlotta Wallén Eriksson, studiesekreterare vid förbundet.

När Ålandstidningen lämnar lektionen har gruppen hunnit ta del av ytterligare ett nytt ord – ”fjärrkontroll” – och är redan i gång med nästa övning.

– Nu ska ni skriva två ord med ”en” eller ”ett” framför, säger Natalja Jerofejeva.