Margita Vieru från Finström anställdes som närvårdare vid Ålands omsorgsförbund sommaren 2013. Hon saknade behörig utbildning, och hennes lön fastställdes därför till 95 procent av lönen för en behörig kollega.
Så borde inte ha skett, eftersom kollektivavtalet AKTA sedan 2012 föreskriver att även en obehörig närvårdare med ”samma ansvar och svårighetsgrad i arbete” som en behörig närvårdare ska uppbära full lön.
– Jag hörde talas om saken i början av 2019. Den 21 januari skickade jag in en ansökan om lönekorrigering och dröjsmålsränta, berättar Margita Vieru på måndagseftermiddagen.
Omsorgsförbundet beslutade därpå, i april, om en lönekorrigering för tiden februari 2014–juli 2016.
– Beskedet var att lönen inte kunde korrigeras längre än fem år tillbaka i tiden. Jag fick ändå mer än 10.000 euro, säger Margita Vieru, som fick närvårdarbehörighet sommaren 2016.
Något beslut om dröjsmålsränta fattade omsorgsförbundet däremot inte under våren.
Margita Vieru, som skickade in en påminnelse om räntan den 17 oktober, säger att hon förvånades när hon fick se det nya beslutet från den 29 oktober.
– Dröjsmålsräntan hade räknats endast från tiden 30 dagar efter min ansökan. Beloppet var 220 euro, men enligt facket, som nu har besvärat sig mot beslutet, borde jag ha rätt till närmare 2.000 euro.
Ålandstidningen ringer Virve Aho, sakkunnig i avtalsfrågor vid vårdfacket Super.
– Jag kommenterar inte Margita Vierus fall. Däremot kan jag, generellt, säga att det är räntelagens 4 § som tillämpas i frågor om lön. Räntan i sådana fall ska räknas på tiden från när den rätta lönen borde ha betalats.
”Förutsätter särskild utredning”
Omsorgsdirektör Katarina Dahlman, som fattade beslutet om dröjsmålsräntan den 29 oktober, säger att det är räntelagens 7 § som ska tillämpas.
– Dröjsmålsränta på den här typen av lönekorrigeringar är gälder som förutsätter särskilda utredningar. Min slutsats är därför att dröjsmålsräntan ska räknas på tiden från och med 30 dagar efter att gäldenären ansökte om betalning.
Har du kontaktats av fler personer som ifrågasätter omsorgsförbundets sätt att räkna dröjsmålsräntan?
– Nej.
Omsorgsförbundet reserverade i årets tilläggsbudget 150.000 euro för lönekorrigeringar liknande den som har utbetalats till Margita Vieru.
– 85.000 euro har hittills utbetalats på mellan 10 och 15 ansökningar, säger personalchef Anu Silander.
Margita Vieru, som inte längre jobbar kvar i förbundet, tror att många av hennes tidigare kollegor är drabbade.
– Många kände, i likhet med mig, inte till att vi fick för låga löner. Sannolikt känner ännu färre till att de har rätt till dröjsmålsränta som de måste ansöka om.

Robert Vickström