Det är under lite annorlunda förutsättningar som det 15:e mötet mellan DUV och IFK Mariehamn spelas under torsdagskvällen. Ett normalår omges den numera nästan legendariska matchen av underhållningsmoment och storpublik på WHA.
– Vi brukar ha 800-1.000 åskådare i publiken och på grund av coronaviruspandemin kände vi att det här var ett bättre upplägg i år, säger DUV:s verksamhetsledare Susan Enberg.
Matchen spelas därför på konstgräsplanen vid Strandnäs skola med en mindre publik.
– Det blev lite av en träningsmatch i stället. Då håller vi oss i alla fall i matchform inför nästa år.
Men när det kommer till förväntningar och spänning är allt i sin ordning minuterna innan domare Krille Mattsson blåser igång matchen.
Inte dröjer det heller länge innan målen haglar in både åt det ena och det andra hållet. Men efter den första halvleken är det DUV, som med hård press tagit IFK på sängen, som leder med 7-3.
Svängig rysare
Trots årets hårda träning är det något tagna DUV-spelare som kliver in i den andra halvleken. Den höga intensiteten i början av matchen har kostat på, och även fast laget har en flermålsledning med bara minuter kvar av matchen så lyckas IFK forcera in flera reduceringar och slutligen även kvitteringen.
Straffsparksläggning i vanlig ordning alltså. Men den som följt DUV under de senaste femton åren vet att laget inte förlorar en straffsparksläggning – och allt är sig likt under torsdagen.
IFK inleder förvisso straffarna starkare, men mot slutet är det tydligt att de nya IFK-spelarna, som för dagen kallat in förstärkning från FC Åland, inte har samma rutin av straffsparksläggningar. Särskilt påtagligt blir det psykologiska övertaget när DUV-spelarna psykar IFK:s målvakt Dan Sjöblom.
När DUV:s dito Anja Dennstedt går fram för att slå den sista straffen är ställningen 18-18, och efter att hon självsäkert fastställer slutresultatet till 19-18 firar hon glatt med sina medspelare.
Bra match
Efter matchen omfamnar de två lagen varandra med samma respekt som varje år, och glädjen är påtaglig när man tar den traditionsenliga lagbilden.
Casper Bradley har spelat mot IFK-flera gånger och noterar för dagen ett hattrick.
– Vi har tränat hårt för det här och det var en bra match, men det kändes som att vi hade kontroll hela tiden.
Livia Hansen och Ronja Karlström berättar att de är bästa kompisar och att de också har en speciell kemi på planen.
– Vi brukar umgås på helgerna och jag spelar också en del fotboll hemma, berättar Livia Hansen som under matchen fick en liten känning i smalbenet.
– Jag var lite nervös inför matchen och sedan fick jag ont i benet. Men jag sprang bort både nervositeten och smärtan. Det var en rolig match.

Kevin Eriksson