Kommunernas socialtjänst, KST – som enkelt uttryckt sammanför all socialvård utom barn- och äldreomsorgen i ett kommunalförbund – var inledningsvis ett högprioriterat projekt för landskapsregeringen Camilla Gunell (S) 2011–2015. Visionen naggades i kanten av samordningssvårigheter, och när landskapsregeringen Katrin Sjögren (Lib) aviserade fyra storkommuner lades KST på is. Sedan kommunreformens grundstötning är projektet åter huvudprioriteringen för en mer specialiserad och jämlik socialvård i landskapet. Landskapsregeringen beslutade i våras, när det stod klart att kommunerna inte lyckats enas om något KST-avtal för egen maskin, att reformen förverkligas i ett kommunalförbuds regi. I höstas mejslade 16 av kommunerna utsedda förhandlare fram ett grundavtal för KST, och redan om sju veckor, vid årsskiftet, byter omsorgsförbundet enligt avtalet namn till Kommunernas socialtjänst. Från och med den 1 januari 2021 ska KST erbjuda en mångfacetterad och mer specialiserad socialvård ur en budget om omkring 23 miljoner euro.
Missnöje utan betydelse
För omsorgsdirektör Katarina Dahlman, som tillträdde sin tjänst i april, har det senaste halvårets utveckling inneburit en springande start på posten. – När landskapsregeringen fattade beslutet i maj blev den första uppgiften att be kommunerna utse förhandlare, säger hon på fredagsförmiddagen. Efter det tredje förhandlingstillfället, den 18 september, presenterade kommunernas ombud det liggande grundavtalet, enligt vilket medlemskommunerna finansierar KST:s verksamhet utifrån dels befolkningsmängden, dels skattekraften. Flertalet kommunstyrelser och tre kommunfullmäktigen har hittills godkänt avtalet – men särskilt i nettoförloraren Mariehamn råder missnöje. Stadsstyrelsen föreslog i torsdags, med hänvisning till finansieringsmodellen, att stadsfullmäktige förkastar grundavtalsförslaget. Katarina Dahlman säger att omsorgsförbundet inte har någon åsikt om det finansieringsupplägg som medlemskommunerna arbetat fram. – En mer solidarisk finansiering av socialvården leder till att Mariehamn, som kommunen med högst skattekraft, betalar mer. Ur vårt perspektiv är det önskvärt att alla kommuner är nöjda med upplägget. Vad händer om stadsfullmäktige förkastar förslaget till grundavtal? – Ingenting. Avtalet träder i kraft om en enkel majoritet, det vill säga minst nio kommunfullmäktigen, har antagit avtalet.
23 miljoner euro i budget
Nuvarande omsorgsförbundets och blivande KST:s budget för 2020, som stadsstyrelsen underkände i torsdags och som omsorgsförbundets förbundsfullmäktige väntas ta ställning till på torsdag, har en omslutning på drygt 11 miljoner euro. Katarina Dahlman säger att dagens bästa uppskattningar pekar på att budgeten för 2021, som ska fastställas våren 2020, växer till cirka 23 miljoner euro. Motsvarar den dryga fördubblingen i budget hur mycket KST:s verksamhet växer med när ni övertar socialvården från kommunerna? – Min uppfattning är att vår verksamhet växer mer än dubbelt. En hur stor andel blir omsorgsförbundets nuvarande specialomsorg i KST? – Budgetmässigt: omkring hälften.
Förändrat arbetssätt
Katarina Dahlman framhåller att de förestående ändringarna i socialomsorgen gäller mer än en ökad kommunal samverkan. – Den nya socialvårdslagen, som träder i kraft den 1 januari 2021, ändrar vårt arbetssätt. Förebyggande åtgärder ges en betydligt högre prioritering i den nya lagen. Och ändringen leder enligt dig till minskade kostnader? – Förebyggande åtgärder minskar först och främst mänskligt lidande, men sannolikt, på sikt, även kostnaderna . Främst inom barnskyddet? – Barnskyddet är, jämte socialarbete riktat mot unga, området där fler förebyggande åtgärder kan göra störst skillnad.
Tidsplanen under kontroll
Hur KST:s många verksamheter organiseras om ett drygt år är inte hugget i sten. Katarina Dahlman visar en översiktlig tidsplan för implementeringen. Är den under kontroll? – Tidsplanen är rimlig, den är under kontroll. Vad vi behöver närmast är finansiering för implementeringen, vi måste köpa in kompetens för att genomföra den. Redan beviljade 82.000 euro från landskapsregeringen täcker omställningsarbetet fram till årsskiftet. Som Ålandstidningen berättade i går avslog LR i veckan förbundets ansökan om drygt 598.000 euro i omställningsfinansiering för 2020. Finansminister Mats Perämaa (Lib) antyder att medel kan beviljas om ansökan uppdateras. Vilken är din bild av situationen? – Jag har fått uppgifter om att delar av de medel vi har ansökt om finns i 2020 års budgetförslag. Det handlar ändå om mindre än de 598.000 euro vi har äskat, och det kan bli ett problem. Pengarna behövs för att tidsplanen ska hålla, säger Katarina Dahlman.
Stormig organisation
2018 var ett ytterst stormigt år för omsorgsförbundet och många av de 150 anställda. I april det året sade omsorgsdirektör Veronika Snellman upp sig efter långvarig kritik. Många förknippar nu omsorgsförbundet med svarta rubriker. Hur påverkar det organisationens snara övertagande av socialvården från kommunerna? – 2018 var, av flera skäl, ett olyckligt år. Jag förstår att rubrikerna har påverkat många ålänningars bild av omsorgsförbundet, men min uppfattning är ändå att förbundet är en bra grund för KST. KST:s fördelar förutsätter att många anställda får nya arbetsuppgifter. Hur hanterar du den frågan? – Det är naturligt att anställda har frågor inför en så här stor och genomgripande förändring. Det viktigaste för mig just nu är att kommunicera de många fördelarna med KST till våra brukare. Internt hoppas jag på bästa möjliga samarbete efter att alla delar har fallit på plats.

Robert Vickström