Bakgrunden till trafikförsörjningsprogrammet är den trafiklag som till följd av EU-direktiv stiftades på Åland 2019. Trafiklagen slår fast att ett strategiskt dokument som sätter ramarna för kollektivtrafiken på Ålans måste finnas, och landskapsregeringen har jobbat med att ta fram ett trafikförsörjningsprogram sedan slutet på förra året.
Under fredagen presenterade man ett förslag till trafikförsörjningsprogram. Målet är att programmet ska vara på plats inför 2021 så att upphandlingen av kollektivtrafiken kan inledas från 2022. De nuvarande avtalen för kollektivtrafiken på Åland går ut den 31 december 2021.
– Det är kanske den största skillnaden. Att all kollektivtrafik ska upphandlas. Tidigare har landsortstrafiken tilldelats men nu blir det fri konkurrens. Vem som helst kommer att kunna bjuda på trafiken, säger Christian Wikström.
Förslaget till trafikförsörjningsprogram innebär också att landskapsregeringen tar huvudansvaret för all kollektivtrafik på Åland.
Integreras mer
I trafikförsörjningsprogrammet fokuserar landskapsregeringen på tätorten och stadens närliggande tätbebyggda områden.
– Landsortstrafiken kommer vi att titta mer på i nästa trafikförsörjningsprogram som inleds 2024.
För tätortstrafiken föreslås stadsbussens två befintliga linjer bli närmast oförändrade samtidigt som två nya linjer sätts in. En till Möckelö och Sviby och en till Kalmarnäs och Solberget. Järsölinjen blir också en del av tätortstrafiken.
– Till tätortstrafiken föreslår vi elbussar, säger Christian Wikström.
Tanken är att tätortstrafiken ska upphandlas för en tioårsperiod eftersom anbudsgivarna ska kunna räkna hem investeringar i till exempel elbussar över tid. Att hela kollektivtrafiken konkurrensutsätts innebär också att utomåländska aktörer nu kan bjuda på uppdraget.
– Så är det. Vi vill ha en så effektiv kollektivtrafik som möjligt och tror man på fri konkurrens och dess fördelar så är det här vägen att vandra, men det är klart att vi också ser fördelar med en lokal aktör Upphandlingen kommer att formas så att våra åländska aktörer har möjlighet att bjuda hem uppdraget.
En biljettzon
Tanken är också att upphandlingen ska utformas på ett sätt som gör att man under uppdragets gång kan göra ändringar. 
Landsortstrafiken kommer från och med 2023 att upphandlas för två år i väntan på tydligare ramar i nästa trafikförsörjningsprogram.
– Landsortstrafiken blir ungefär som den är i dag men man ser över andra saker som kommer att göra kollektivtrafiken som helhet mer attraktiv. Bland annat hållplatser och biljettzoner.
Målet är att hela Åland ska bli en biljettzon, i stället för 23 som i dag.
– Där har vi tittat en del på Malta. Tanken med många biljettzoner är att kostnaden ska vara så rättvis som möjligt i relation till hur långt du åker. Men min uppfattning är att om man tar rättvisefrågan för långt blir det i stället svårare att använda trafiken och det huvudsakliga målet är ju att fler ska åka kollektivt.
– Det innebär förstås att den som åker en kortare sträcka kommer att få betala lika mycket som den som åker en längre sträcka. Men tanken är att det inte ska bli dyrare än det är i dag.
 Eftersom landskapsregeringen blir huvudman för hela kollektivtrafiken föreslås vidare ett gemensamt biljettsystem för både stad och landsbygd. Något som enligt landskapsregeringen ska leda till minskad administration.
 Utveckling av användarvänlighet och back-officefunktioner genom digitalisering pågår parallellt inom ett annat projekt vid landskapsregeringen.
500.000 per år
Gunnar Westling, biträdande ingenjör på infrastrukturavdelningen, säger att detaljerna kring strategierna för landsortstrafiken ska stakas ut i framtiden.
– Men bland annat matar- och beställningstrafik utreds redan för att få en bättre täckning.
Målsättningarna till 2023 är att antalet passagerare ska öka från 350.000 per år till 500.000 per år.
– Det är ett realistiskt mål, säger Gunnar Westling.
Därtill ska tillgänglighetsanpassningen öka och klimat- och miljöutsläppen minska.
– Enligt våra kalkyler kommer inte kostnaderna för det offentliga Åland att öka.
Trafikförsörjningsprogrammet går nu ut på remiss till kommuner, partier, företag och intresseorganisationer innan det vid behov revideras och därefter fastslås av landskapsregeringen. Även allmänheten har möjlighet att lämna synpunkter på förslaget.

Kevin Eriksson