När landskapsregeringens första tilläggsbudget togs upp till diskussion i lagtinget svallade känslorna höga. Det var framför allt två frågor som skapade debatt; tandvårdsbilen och ensamförsörjartillägget.
I det första fallet ville oppositionen förkasta investeringen eftersom regeringsblocket inte kunde presentera ett tillräckligt bra underlag för vad man faktiskt ska köpa in. Detta medgav också finans- och näringsutskottets ordförande Petri Carlsson (MSÅ), då han och majoriteten i utskottet förordar att LR och ÅHS ska ta fram en förstudie över vad tandvårdsbilen ska användas till.
Utökad användning
Problemet är att att planerna för tandvårdsbilen utvidgats, och att man nu vill kunna använda den i så stor utsträckning som möjligt inte bara i skärgården, utan också på fasta Åland.
– En kostnadsuppskattning borde ju vara förankrad i ÅHS styrelse. Det finns inget beslut om det. Jag kan inte minnas något förslag som haft så dålig förankring, sade Brage Eklund (ÅF).
Men Petri Carlsson försvarade att man kunde godkänna investeringsanslaget även utan en total kostnadskalkyl.
– Det finns en beräkning hos LR, hur många investeringsprojekt har inte det när vi beslutar om anslag? Sedan börjar man projektera och det kan visa sig att man behöver mer pengar. Det är inget dramatiskt. Men man kunde ha gjort förstudien först ordentligt, sade han.
Rappakalja
Tony Wikström (S), vars parti drivit på för en tandvårdsbil, menade att frågan utretts i sju års tid. Han gick till hårt angrepp på Brage Eklund.
– Jag tycket Eklund för fram rena rappakaljan. Det är klart att lämnar man ifrån sig pengar i en budget finns ett underlag vad de ska gå till. Om det bara är sossarna som vill ha den här vagnen i slutändan kan vi gärna ta på oss det.
Även finansminister Mats Perämaa (Lib) var frågande till oppositionens kritik.
– Det finns ju en mängd budgetmoment som växer till under tid. En budget är inte alltid exakt. Men det kan visa sig att man hamnar ganska nära det budgetanslag som nämns, för en vilja att genomföra projektet finns ju.
Centerns gruppledare Harry Jansson menade att regeringspartierna skapade nya regler för att passa sin agenda.
– Man skrattar åt de rättsliga principer som styr vårt arbetet i lagtinget. Det gör man för att man har kommit överens i slutna rum. Vi står maktlösa, men det kommer nya tider.
Vill höja mer
Även LR:s förslag att öka ensamförsörjartillägget från dagens 50 euro per månad till 60 euro fick kritik. Centern ville höja tillägget till 100 euro per månad.
– Vi har resonerat med folk, och det har funnits ett starkt stöd för det förslag som Ålands framtid först initierade. Det är en anständighetsfråga att ge alla barn en bra start i livet, sade Veronica Thörnroos (C).
Ingrid Zetterman (Lib), ville dock hellre se satsningar på fler områden än bara ensamförsörjarstödet.
– Jag tror inte att en höjning till 100 euro kommer hjälpa den situationen, de behöver annat stöd. Jag hade ganska stora sympatier med höjningen, därför har jag frågat en hel del ensamförsörjare vad de ser som det största problemet. De säger att det är livspusslet, pengarna är sekundärt.
Lagtingsarvoden
Lars Häggblom (Ob), som också ville se en höjning till 100 euro, jämförde höjningen av ensamförsörjarstödet med den nyligen beslutade höjningen av lagtingsledamöternas arvoden.
– Tycker verkligen Ingrid Zetterman att en tia till är tillräckligt, när man föreslår en höjning för lagtingsmännen med över 1000 euro per månad.
– Nu är jag en lagtingskvinna, så det kanske inte berör mig, svarade liberalen.
Efter en rad omröstningar godkände lagtinget såväl höjningen av ensamförsörjartillägget med tio euro som tilläggsbudgeten i enlighet med majoritetens förslag.

Jonas Bladh