”Distansundervisning eller självstudier” heter en färsk utredning som presenteras på onsdagen.
Inger Eriksson och Viveca Lindberg från företaget Living V&I Ab har på uppdrag av landskapsregeringen utvärderat lärarnas, rektorernas och elevvårdspersonalens uppfattningar om distansundervisningen på Åland våren 2020. Detta har man gjort med enkäter och kompletterande intervjuer.
Skolpersonalen har även svarat på vad man kan behöva tänka på om en liknande situation skulle uppstå på nytt – vilket redan har hänt i och med den senaste tidens distansundervisning i högstadieskolorna.
– Resultatet är högaktuellt, säger Katarina Halme-Wiklund som är specialsakkunnig inom utbildning vid landskapsregeringen.
– När vi skrev rapporten var ingen i distansundervisning igen, utan den kom senare, säger Viveka Lindberg.
Fungerade bra
Resultaten presenteras under sex teman: elevernas välbefinnande, undervisning och lärande, digitala lösningar, lärarnas kompetenser, lärarnas arbetssituation samt ledningens, kommunens och landskapsregeringens beredskap.
Inom varje tema uppmärksammar Inger Eriksson och Viveca Lindberg styrkor, svagheter, möjligheter och hot.
De konstaterar att både enkäterna till skolpersonalen, och den enkät som föräldrar kunde svara på i våras, i första hand visar att distansundervisningen fungerade bra i de flesta avseenden.
– De allra flesta elever klarade omställningen bra eller mycket bra, säger Inger Eriksson.
Saknade det sociala
Vad gäller elevernas välbefinnande visar enkätsvaren och intervjuerna bland annat att flera, eventuellt många, elever saknade den sociala situation som skolan normalt erbjuder. Få lärare organiserade uppgifter som skulle lösas av elever i grupp eller par. De flesta uppgifter skulle i stället genomföras individuellt.
Alla elever kontaktades inte heller av skolan varje dag och vissa elever var ensamma hemma under en större del av skoldagen. Vissa elever vände på dygnet. Men det fanns små förutsättningar för skolan att kontrollera om någon elev fick sociala problem hemma.
En del elever tyckte sedan att det var tungt att komma tillbaka till skolan.
– Det största hotet är att det är svårt att bedöma de långsiktiga effekterna av bristande social samvaro och rutiner, säger Inger Eriksson.
Skillnader förstärks
Enligt avsnittet om hur undervisningen och elevernas lärande fungerade kunde en mycket hög andel av eleverna tillgodogöra sig undervisningen i läsämnena. En del elever kom bättre till sin rätt gällande lärande under distansundervisningen.
Däremot var det svårare med konst- och färdighetsämnena. Även laborationer i kemi och fysik var betydligt svårare att hålla på distans.
Undersökningen visar att det inte alltid var möjligt för lärarna att hålla koll på om eleverna deltog i undervisningen, eftersom inte alla elever hade tillgång till webbkameror eller för att hemmets bandbredd var otillräcklig.
– Vissa elever hade en svart ruta när de deltog digitalt. Det kan betyda att de var med, men att de inte hade tillräckligt med bandbredd. Eller så kan det betyda att eleven kopplat upp sig och gått och lagt sig igen, säger Viveca Lindberg.
Många lärare, framför allt för de lite äldre eleverna, gav ut en mängd uppgifter som eleverna skulle genomföra på eget ansvar.
– Det kräver att eleverna har struktur på sin arbetsdag. Här har det funnits problem för en del elever och här finns det saker att arbeta med, säger Viveca Lindberg.
Undervisning på distans riskerar att förstärka skillnaderna mellan de elever som har utmaningar för sitt lärande och dem som det går lättare för. Även hemmens kapacitet och kunskaper riskerar att bidra till ojämlika förutsättningar.
Snabb omställning
I fråga om de digitala lösningarna visar undersökningen att lärarna snabbt klarade av att lägga om arbetet till olika digitala plattformar.
– Det fanns en rätt god beredskap. Åland är ganska välutrustat, säger Inger Eriksson.
Den största svagheten inom det här området var att både elever och föräldrar behövde bemästra många olika program och plattformar eftersom lärare valde olika lösningar.
I många hem uppstod också problem när flera personer skulle vara online samtidigt.
– Det finns inte tillräckligt med bandbredd eller tillgång till utrustning, säger Inger Eriksson.
Det kan leda till väldigt olika förutsättningar att delta i undervisningen.
En avgörande svaghet
Lärarna upplevde att de klarade övergången till distansundervisning bra. Deras villighet att försöka lösa situationen var avgörande, enligt utredningen. Men arbetsbelastningen blev stor för många.
– Den höga arbetsbelastningen är en väldigt avgörande svaghet för hela systemet. Många lärare har gett uttryck för att de gick på knäna, säger Inger Eriksson.
Arbetsbelastningen var extra stor för de lärare som både undervisade på distans och höll närundervisning. Enligt lärarenkäten ställde lärarna upp långt utöver vad deras tjänster egentligen omfattar.
– Att det inte fanns någon tid för omställning skapade en mycket mer ansträngd situation än om det funnits en plan för det.
Många av dem som svarat på enkäten hoppas att de yngsta eleverna ska undantas från krav på distansundervisning framöver.
– Det innebär mycket mer komplikationer att få en bra distansundervisning för de yngsta eleverna, säger Inger Eriksson.
Smidigare nu
Enligt Katarina Halme-Wiklund verkar övergången till distansundervisning ha gått smidigare den här gången än i våras.
– Vad vi har hört har det gått mycket bättre, vilket är glädjande, säger hon.
En likande enkätstudie riktades våren 2020 till föräldrar till elever som hade haft distansundervisning.
Är det även aktuellt att undersöka vad eleverna tycker?
– Det har gjorts en IT-enkät som till viss del visar det och den håller på att sammanställas. Det är väldigt intressanta svar och det perspektivet behöver vi också lyfta. Svaren skiljer sig från att det varit mycket bra till att det är det värsta om hänt.
– Sedan får vi följa upp det med andra undersökningar, säger Katarina Halme-Wiklund.
