Efter att stormen Alfrida slog till mot landskapet den 2 januari har den så kallade stormgruppen arbetat med att koordinera bland annat upparbetningen av de mellan 800.000 och 1.000.000 kubikmeter skog som uppskattas ha fällts av vinden under det ödesdigra dygnet.
Under fredagen håller gruppen sitt sista möte inför sommaren, och vid en presskonferens vid ett stormskadat skifte intill Åttbölevägen i Finström berättar företrädarna om framstegen hittills.
– Vi har arbetat febrilt, och kommer att ha upparbetat omkring 300.000 kubikmeter stormskog vid månadsskiftet. Det är betydligt mer än vi vågade tro att vi skulle klara av efter stormen, då vi satte upp 250.000 kubikmeter som en målsättning, säger skogsvårdsföreningens verksamhetsledare Torbjörn Björkman.
Inhyrda skogskedjor
Han framhåller att upparbetandet av 300.000 kubik under ett knappt halvår är en bedrift: dels motsvarar mängden betydligt mer än vad som normalt upparbetas under dubbelt så lång tid i landskapet, dels ligger större delen av stormfällena mer svårtillgängligt än vad som upparbetas under planenlig avverkning.
Resultatet har uppnåtts främst genom att Ålands skogsindustrier och Skog.ax har hyrt in ett antal så kallade avverkningskedjor, bland annat från Stora Enso. Från kort efter stormen och fram till slutet av maj arbetade ett 20-tal kedjor i den åländska skogen.
– Vi har haft sex kedjor, tre gånger fler än vanligt, i jobb under våren, säger Skog.ax:s vd Kennet Berndtsson, som uppskattar att hans bolag snart har upparbetat 75.000 kubik.
Ålands skogsindustriers avgående vd Joakim Blom konstaterar att hans arbetsgivare har hanterat en normal årsavverkning, 200.000 kubik, under det senaste halvåret.
– Men jag kan inte säga att jag är nöjd när så pass mycket stormskog ännu ligger kvar oarbetad.
Exporten är flaskhalsen
Sedan ett par veckor tillbaka arbetar betydligt färre kedjor med upparbetningen.
Vad är det som är flaskhalsen?
– Att få iväg skogen från Åland. Alla industrier i vår närregion har kört in sina egna lager inför sommaren, men efterfrågan tar förhoppningsvis fart igen i augusti, säger Torbjörn Björkman.
Han poängterar att efterfrågan är god i högkonjunkturen, och priserna för kvalitetsvirke alltjämt rimliga.
Fjolårets åländska medelrotpris var närmare 16 euro per kubik. Vilket blir medelrotpriset för de 300.000 kubik stormskog som ni nu har upparbetat?
– De högre avverkningskostnaderna slår direkt mot rotpriset, och stormavverkning är ofta 35–40 procent dyrare än annan avverkning. Det handlar alltså om miljonbelopp för skogsägarna, säger Joakim Blom.
Kennet Berndtsson nickar instämmande.
– Mycket potentiellt timmer har också tappats till massaved.
Hoppas på sval sommar
Torbjörn Björkman berättar att skogsvårdsföreningen fortsättningsvis får många frågor från skogsägare som befarar att deras stormskog ska skadas under den kommande sommaren.
– Kommer virket att klara sig? Vårt svar är att det kan klara sig, och att chanserna är bäst om vi får en sval och regnig sommar. Vid en sommar lik den som vi hade i fjol är risken för insektsangrepp hög.
Enligt Joakim Blom kan vägledning i osäkerheten hämtas från arbetet efter stormen Gudrun, som drabbade bland annat Skåne i januari 2005.
– Där fanns inga kvalitetsskillnader mellan virket som upparbetades före sommaren och det som upparbetades under hösten. Mycket tyder på att stormfällda granar, och förhoppningsvis även tallar, kan klara sommaren.
Hur stor andel av stormfällena som kommer att upparbetas över tid är svårt att uppskatta.
Insatserna har hittills koncentrerats på de mest lättillgängliga områdena, och med tiden blir arbetet allt mindre lönsamt.
– Mellan 10 och 20 procent av stormskogen lär ligga så jämnt utspridd att den knappast är lönsam att arbeta upp. Därtill är fällena på holmar ett eget kapitel, säger Kennet Berndtsson.

Robert Vickström