Landskapsregeringen (LR) under Katrin Sjögren (Lib) satte som mål att vända ett underskott på närmare 15 miljoner till en ekonomi i balans. När Mats Perämaa nu presenterar bokslutet för 2018 är det också det sista bokslutet han får förevisa innan en ny LR tillträder efter valet i höst.
Resultatet efter reserveringar landar på ett plus om 6,7 miljoner euro. Det är lägre än fjolårets 8,8 miljoner, men finansministern tycker att 2018 är ett starkare resultat än 2017.
– Vid förra boslutet sa jag att det var ett hyfsat resultat. Då såg jag framför mig några saker som skulle driva upp kostnaderna, bränslepriserna, lönehöjningar i arbetsvärderingen och pensionskostnaderna framför allt, säger Mats Perämaa.
– Jag vill säga att det här är ett starkt bokslut för landskapet. Vi har nu haft en överskottsekonomi i två år i rad. Likviditeten har börjar vända uppåt. Det går åt rätt håll.
Stärkt likviditet
Just likviditeten var finansministerns stora bekymmer när han i en intervju med Ålandstidningen presenterade sitt budgetförslag för 2018. Då varnade han för att landskapet kunde tvingas ta lån för att finansiera verksamheten under 2019. I bokslutet förstärks likviditeten med 6,6 miljoner euro.
– Vi har nått målet om att inte ta lån, och vi kommer inte att behöva göra det under den här mandatperioden, säger Mats Perämaa.
Hur det blir med lånebehovet i framtiden är oklart, men finansministern säger att landskapet kanske inte kommer att behöva gå till banken, trots att såväl kortrutt som kommunreform kommer att tära på likviditeten. Oklarheten består framför allt i huruvida landskapet beviljas det extra anslag man ansökt om hos den finländska regeringen för att bekosta broreparationer och bygget av bron till Gripö.
– Det ligger inte bara i LR:s händer. Just nu ligger det hos Ålandsdelegationen för beredning.
Stort behov
Det nya ekonomiska systemet som LR kommit överens med regeringen Sipilä om kommer också, om uppgörelsen håller, att ge landskapet ett extra tillskott om tio miljoner euro.
Samtidigt framhåller Mats Perämaa att landskapets investeringsskuld är stor, inte minst inom infrastruktursektorn.
– Vi har ett oerhört stort behov av investeringar utöver broprojektet som vi sökt anslag för. 
Han säger att ytterligare ett antal broar behöver repareras, och den åldrande skärgårdsflottan kommer att behöva förnyas.
– Under 2018 nådde väldigt många av våra färjor slutavskrivningsålder, och det är en signal om att de är gamla. Jag kan inte lova att vi inte kommer att behöva låna pengar i framtiden. Investeringsbehovet oerhört stort, och inom infrastrukturen kan det totalt landa på hundratals miljoner. Men jag har ingen tidsplan för hur investeringarna ska se ut, säger Mats Perämaa.
Nödvändiga neddragningar
Trots att flera poster i budgeten blivit dyrare blir resultatet positivt. Mats Perämaa framhåller till exempel att personalkostnaderna, om man undantar de avtalsenliga löneökningarna, minskat med en halv miljon. Likaså har verksamhetskostnaderna sjunkit betydligt.
Under de senaste årens budgetdebatter har oppositionen framhållit att skatteintäkterna ökat. Under 2018 steg klumpsumman med elva miljoner, medan skattegottgörelsen sjönk med nio miljoner. Totalt ökade skatteintäkterna med tre miljoner.
Gissningsvis kommer första frågan från oppositionen i lagtinget att vara: När ekonomin går bra, varför måste ni spara i kommunernas landskapsandelar?
– Vi får komma ihåg att vi måste ha en landskapsekonomi som balanserar över många år. Och vi har ett stort investeringsunderskott som vi kommer att måsta hantera. så jag tycker att de åtgärder vi vidtagit är skäliga. 
– LR gick in för att sänka skatterna via ett skatteavdrag, men också kommunerna som en helhet sänkt också skatterna. Jag tycker att det här är ett bevis för att genom att bedriva en ansvarsfull ekonomi och nogsamt hantera finanserna så ger det nya landskapsandelssystemet utrymmer för kommunerna att bedriva en god service och samtidigt sänka skatterna för invånarna, säger Mats Perämaa.

Jonas Bladh