Eckerölinjen meddelar att de flaggar ut ms Eckerö till Sverige. Nu inleds förhandlingar med facket. Det var en motvillig Eckerö-ledning som tog beslutet - orsaken är snusförsäljningen.
SJÖFART Konkurrenssituationen om snuset har fått Eckerölinjen att inleda utflaggning av ms Eckerö. På måndag träder snuslagen i kraft som förbjuder försäljning på åländska vatten.
- Det var ett tungt beslut. Vi har väntat in i det sista, i fall vi kunde lösa snusförsäljningen på något annat sätt, säger vd Björn Blomqvist.
Att sluta sälja snus var inte möjligt enligt honom.
- Vi kunde säkert klara oss utan snusförsäljningen om det gällde för alla rederier. Men att andra får sälja snus men inte vi, det går inte.
Är det här ett oåterkalleligt beslut?
- Om man kan tolka lagen så att försäljningen kan fortsätta måste det inte vara det. Får vi sådana signaler från politiskt håll kan vi stoppa utflaggningen. Att flagga ut är en lång process, det kan ta allt från månader till ett år eller mer.
Alla avtal måste göras om
Eckerölinjen kommer att inleda förhandlingar med de 113 fast anställda på ms Eckerö och med sjöfacken.
- I praktiken sägs alla upp. Alla kommer sedan att bli erbjudna nya jobb enligt svenska avtal, som förhandlas fram. Generellt är lönenivån lika men på individnivå kan det finnas både vinnare och förlorare. Utflaggningen innebär stora förändringar för personalen, det är inget vi är glada över att göra, säger Björn Blomqvist.
Sjöpension går förlorad
Henrik Lagerberg är ombudsman för sjömansunionen och Ålands representant för FFC.
Hur skiljer sig avtalen i Finland och i Sverige?
- Lönemässigt är det inte så stora skillnader. Den största skillnaden är det finska pensionssystemet som personalen nu går miste om. Från att ha kunnat gå i pension vid 55 till 60 års ålder måste man enligt svenska avtal arbeta minst till 65. För personal som närmar sig pensionering är det en stor sak.
Kommer sjömansunionen att försöka förhindra utflaggningen på något sätt?
- Det är inte så mycket man kan göra. Rederiet anser att de måste flagga ut för att behålla sina inkomster.
Henrik Lagerberg framhäver att det åländska samhället tar den största smällen.
- En svensk sjöanställd betalar 15 procent i kommunalskatt och en åländsk betalar 22 procent. Det enda kommunen kan beskatta är mellanskillnaden. Åland är den stora förloraren.
- Skatteundantaget urholkas allt mer för Åland. Ålänningarna får inget ut av snusundantaget och konkurrensen snedvrids, det här är konsekvensen.
Försöka rädda kommunskatt
Lantråd Viveka Eriksson (lib) tycker att Eckerölinjens utflaggning är djupt beklaglig. Hennes första tanke är att försöka få personalens skatt att stanna i de åländska kommunerna.
- Det är stora intäkter till Åland som går förlorade. Vi ska titta på om man kan hitta ett gemensamt system med Sverige, så att man kan trygga åtminstone personalens kommunalskatt till Åland.
Önskar du att man politiskt gjort något annorlunda i snusfrågan?
- Det fanns inte något annat att göra ur samhällets synpunkt. Vi var tvingade att följa EU:s direktiv om tobak. Jag hade hoppats att det inte skulle gå så långt som till utflaggning för Eckerölinjen. Sjöfartsstödet var något man hoppats skulle få dem att stanna under finländsk flagg.

Ålandstidningen