Som Ålandstidningen nyligen berättade rusar priserna på sågat virke, vilket syns på den internationella marknaden men också på hyllorna i den åländska detaljhandeln.
Den kraftiga prisutvecklingen på sågat virke under våren 2021 har flera förklaringar. Dels har stigande priser på exportvirke till framför allt Nordamerika medfört att europeiska sågverk kunnat höja sina priser. Dels har byggmarknaden varit ovanligt het när pandemin gjort att intresset för att bygga och renovera ökat.
Men trots den starka konjunkturen på sågtimmer har åländska skogsägare ännu inte märkt av några prishöjningar. Priset på gran- och talltimmer har i Finland nått rekordnivåer på omkring 70 euro per kubikmeter. Barrtimmerpriset i Sverige höjdes nyligen med nio euro per kubikmeter.
– Prisbilden på Åland har inte hängt med. Nu är det högkonjunktur och skogsägarnas priser på virke höjs på både svenska och finska sidan men här har det uteblivit. Vi har länge haft de lägsta priserna i Norden och gapet ökar hela tiden, det går åt fel håll. Systemet är sådant att om man inte hänger med i prisökningar är det svårt att komma i kapp, säger Jan Salmén, styrelseordförande i Ålands skogsvårdsförening.
Stort missnöje
– Industrin har faktiskt höjt priserna, då borde det synas i andra änden också. Det knyts nävar i fickorna och våra medlemmar signalerar ett väldigt missnöje, vi kan inte bara blunda för det. När man är på möte med de fastländska systerorganisationerna vågar man ju knappt tala om vad vi har för priser.
2019 drabbades skogsägarna hårt av stormen Alfrida som resulterade i vindfällen på cirka en miljon kubikmeter, de ekonomiska förlusterna uppskattades till flera miljoner euro.
Som en direkt följd av stormen har skogarna drabbats av angrepp från granbarkborren. Det har resulterat i ytterligare avverkning och värdeminskning på virket.
– Skogsägarna har levererat väldigt billigt virke ända sedan Alfrida men det var en dipp redan innan det. De åländska skogsägarna har haft oflyt, säger Jan Salmén.
Det har också framförts kritik från skogsägarna om att kvalitetskraven på virket har ökat utan att man riktigt förstår varför. De upplever att bolagen har börjat klassa virket som sämre och därmed inte betalar lika bra.
– Firmorna kräver att det inte ska vara för mycket så kallat vrakvirke, när det är krokigt. Det har vi förståelse för, men samtidigt har det ropats högt efter brist på stock och sågvirke så det är lite motsägelsefullt. Det virket kasseras inte, det blir massor av ved, säger Jan Salmén.
Uppmanar att inte avverka
Nu går Ålands skogsvårdsförening och Ålands producentförbund samman och uppmanar i en skrivelse sina medlemmar att inte avverka för dagens virkespriser.
– Vi vill att våra medlemmar förstår att vi som representerar dem tar situationen på allvar och att man börjar ifrågasätta bolagen mer. Man kan inte kan hålla på och klia andra på ryggen utan behöver visa hänsyn mot producenterna också. De som har vårdat skogen i alla decennier är de som borde få ta del av kakan. Det ska inte vara så att de som står längst ner alltid ska få minst. Det är frustrerande och irriterande att man inte följer prisbilden utan att våra medlemmar får sämre betalt än i närregionerna, säger Birgitta Eriksson-Paulson, styrelseordförande i Ålands producentförbund.
– Vissa skogsägare måste kanske hugga för att hålla hjulen rullande men det håller inte i längden. Risken är att folk ledsnar på att sköta om sina skogar. Sådant som är arbetsdrygt och inte ger så mycket kanske man skippar. Jag vet själv när man gallrar att man kan få en euro kubiken, på fastlandet avverkar de inte för mindre än tio-tolv euro per kubikmeter, säger Jan Salmén och fortsätter:
– Risken är att vi inte har någon kvalitetsskog om det här fortsätter en längre tid, det är vi mest oroliga för i föreningen.
