Det är Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet som följer upp hur kommunerna följder de tidsfrister som listas i den åländska barnskyddslagen. Det handlar om två olika lagkrav. Det första säger att barnskyddet, senast sju dagar efter att ett barnskyddsärende registrerats, måste avgöra om en utredning om behovet av barnskydd behövs. Det andra lagkravet säger att själva utredningen, om behov av sådan konstateras, ska göras utan dröjsmål och färdigställas senast tre månader från att ärendet anhängiggjorts.
ÅMHM har gjort en motsvarade uppföljning två gånger tidigare, 2017-2018 och 2018-2019. Bägge gånger har ett flertal kommuner fått anmärkningar med anledning av handläggningstiderna inom barnskyddet – och årets uppföljning visar att inte mycket blivit bättre.
I flera beslut konstaterar ÅMHM att totalt sju socialförvaltningar inte uppfyllt kravet på att inom sju vardagar avgöra om en utredning av behovet av barnskydd ska göras. Det gäller Finström, Geta, Hammarland, Mariehamn, Sund, Jomala och Lemland. Av dessa har fem socialförvaltningar uppvisat samma brister under tidigare uppföljningar av myndigheten. Det gäller Finström, Mariehamn, Sund, Jomala och Lemland.
Mariehamn socialförvaltning ansvarar för barnskyddet i både Jomala och Lemland.
Särskilt bekymmersamt
Vad gäller kravet på att en utredning om behovet av barnskydd ska färdigställas senast inom tre månader från att behovet av barnskydd anhängiggjorts konstaterar ÅMHM att fyra socialförvaltningar brustit i sin hantering: Hammarland, Mariehamn, Jomala och Finström. Både Mariehamn och Finström har tidigare uppvisat samma brist.
ÅMHM konstaterar i besluten att det är särskilt bekymmersamt och allvarligt att samma socialförvaltningar under en längre mätperiod har uppvisat samma brister.
– Att det upprepas är bekymmersamt eftersom det i slutändan är barn som kan fara illa, säger Mikael Granholm.
Samtidigt konstaterar han att behandlingstiderna bara är en liten del av barnskyddsarbetet. Längden på dem säger i sig inte särskilt mycket om kvaliteten på barnskyddet, men att risken för att någon far illa är större om lagen inte följs.
– Att tidsfristerna överskrids kan bero på många saker och i de flesta fallen håller man sig inom dem. Barnskyddet består också av mycket annat arbete som kommunerna gör bra men lagen ska följas.
Inga påföljder
Mikael Granholm säger att barnskyddsärenden kan vara väldigt olika och komplexa.
– Det finns många orsaker till varför handläggningen kan dra ut på tiden. Utredningen berättar en del om symtomen men inget om orsakerna. Men att behandlingstiderna följs är ändå en förutsättning för att nå så hög kvalitet som möjligt.
Hur allvarligt är det?
– Händer det en enstaka gång är det kanske en sak, även fast lagen så klart ska följas. Men när det upprepas blir det förstås en annan sak.
Kommunerna påförs inga följder för bristerna.
– Nej. Vi försöker ha en dialog med kommunerna och nu även Kommunernas socialtjänst (KST) som ju tar över barnskyddet efter årsskiftet. Att de ser över sina processer.
Statistik, behandlingstider inom barnskyddet
Kommun Andel avgöranden inom sju vardagar
Brändö/Sottunga/Kökar Inga rapporterade barnskyddsärenden
Finström 97%
Geta 83%
Vårdö 100%
Lumparland 100%
Hammarland 92%
Mariehamn 89%
Sund 96%
Jomala 89%
Lemland 94%
Eckerö 100%
Föglö 100%
Kommun Andel färdigställda utredningar inom tre månader
Brändö/Sottunga/Kökar Inga rapporterade barnskyddsärenden
Finström 50%
Geta Inga rapporterade barnskyddsärenden
Vårdö 100%
Lumparland 100%
Hammarland 0%
Mariehamn 73%
Sund 100%
Jomala 93%
Lemland 100%
Eckerö 100%
Föglö 100%
”Betyder inte att ingenting blivit gjort”
När Ålandstidningen 2018 skrev om kommunernas brister i barnskyddet konstaterade flera socialchefer på Åland att utredningstiden inte innebär att familjerna står utan hjälp. Nödvändiga insatser sätts alltid in i tid även fast tidsfristerna överskrids – och för att göra det behöver inte utredningen vara slutförd.
När Ålandstidningen under fredagseftermiddagen pratar med Mikaela Brandt konstaterar hon samma sak. Utredningen tittar på handläggningstid och inte kvalitet eller åtgärder. Åtgärder kan sättas in direkt eller när som helst under ärendet och att handläggningen drar ut på tiden kan ha att göra med många olika orsaker.
– Vi har blivit bättre genom åren men att det fortfarande förekommer beror som sagt på många olika orsaker och det går inte att säga något om enskilda fall.
– Det kan handla om att man väntar på journaler eller att man begärt in utlåtanden från andra instanser, till exempel en psykolog. Sådant tar tid.
Hon menar att behovet av åtgärder alltid görs initialt.
– Vi bedömer om det finns något akut i situationen direkt och sätter in insatser direkt eller under tiden om man märker av stödbehovet. Ibland kan socialarbetaren ha hunnit göra flera saker men inte hunnit sammanställa ett beslut, och då blir det att synas i statistiken. Att behandlingstiden överskridits betyder inte att ingenting blivit gjort.