För ungefär en månad sedan skrev Ålandstidningen att Ålands näringsliv skulle inleda diskussioner med landskapsregeringen gällande de höga kostnaderna för el, vatten, avlopp och avfall på Åland. En undersökning intresseorganisationen gjort visade nämligen att åländska industriföretag betalar mer än dubbelt högre avgifter än företag i närregioner.Diskussionerna mellan Ålands näringsliv, industriföretagen, landskapsregeringen och de olika producenterna av el, vatten och avlopp pågår som bäst, men Anders Ekström säger att det inte är lätt att göra något åt den höga kostnadsbilden.– I diskussionerna har det kommit fram att det finns flera orsaker till att kostnaderna är så höga här. För det första har vi stora investeringar i el, vatten och avlopp på Åland som ska slås ut på relativt få personer. För det andra har vi ingen central planeringsenhet på Åland, utan 16 olika kommuner.– Det här har inneburit att vi blivit väldigt utspridda. Det har blivit ett litet bostadsområde här och ett där och industrierna är utspridda över nästan alla kommuner. Ur ett planeringsperspektiv skulle det ha varit bättre om alla industrier legat i Norrböle.Problemet är att bostadsområdena och industrierna ligger där de ligger. Dessutom finns det ett moment 22 gällande höga fasta kostnaderna. Om de stora investeringarna i reningsverk, vatten- och avloppsledningar, elnät och Finlandskabeln kunde slås ut på fler eller större industrier skulle avgifterna bli lägre. Problemet är att industrin på Åland inte växer eftersom avgifterna är så höga.– Det som är väldigt tydligt i allt detta är att vi redan i dag har företag som flyttat bort produktionslinjer från Åland på grund av de höga kostnaderna. Något som är ännu allvarligare är att de nya ordrar som kommer in till företagen inte läggs på Åland. Det är denna onda cirkel vi vill bryta.Producera egen elDessutom finns det saker som talar för att de elöverföringsavgifter som redan i dag är höga kan bli ännu högre i framtiden. Som en del av 2016 års konkurrenskraftpaket beviljade landskapet ett stöd till Kraftnät Åland på 3,2 miljoner euro som under en fyraårsperiod ska se till att elpriset inte stiger på grund av investeringen i Finlandskabeln. Men om inte stödet förlängs lär överföringsavgifterna stiga om några år.Åland kan även gå mot en utveckling där industriföretagen börjar producera sin egen el, vilket gör att de som är kvar i elnätet måste bära en ännu större börda när till exempel Finlandskabeln ska betalas. Satsningarna på egen energi görs i sin tur möjliga av att priset på solceller har rasat samtidigt som tekniken för lagring av energi går framåt.–  På sikt kan detta bli en konsekvens av att elkostnaderna skjuter i väg. Jag vet att det finns företag på Åland som redan i dag tittar på hur man själv kan hantera en stor del av sin elförbrukning. Det är inget som företagen egentligen vill göra, de vill hellre ha ett system som sköts av en annan aktör, utan det är en sorts sista utväg. Men om det händer sitter du och jag där och ska betala hela Finlandskabeln i många år framåt.Inga enkla lösningarÅlands näringsliv har tidigare sagt att det inte är subventioner man är ute efter, utan strukturella förändringar som faktiskt får ner kostnaderna.– Att få ner tarifferna genom subventioner några år känns inte hållbart, kostnaderna finns ju där och måste betalas. Diskussionen med landskapet har varit väldigt konstruktiv hittills. Sedan finns det ingen som sitter på lösningen, tyvärr finns det inga enkla lösningar på problemet.– Säg till exempel att vi inte skulle vara ett eget elland längre och gå med i Fingrid. Men under vilka villkor tar de emot oss? Det finns heller inget som säger att det automatiskt blir lägre kostnader om det finns en enda aktör som planerar allt som har med vatten att göra på Åland. Det krävs mer arbete för att komma fram till vad som går att göra, men det första steget är att börja prata om problemet.Anders Ekström säger även att landskapet planerar göra en egen utredning om industrins kostnader.
 

Fredrik Rosenqvist