Arbetsmarknadsrapporten är en prognos över rekryteringsläget på den åländska arbetsmarknaden som tas fram av Åsub på beställning av utbildnings- och kulturavdelningen och Ams.
Precis som arbetslöshetsrapporter och konjunkturrapporter som publicerats sedan coronaviruset slog till i mars ger arbetsmarknadsrapporten en ganska dyster bild av läget.
Utvecklingen av arbetsmarknaden under perioden februari 2020 till våren 2021 präglas av en rejäl negativ volymtillväxt och ett avsevärt minskat rekryteringsbehov.
Den sysselsatta arbetskraftens volym förväntas minska med 315 årsverken.
Men i relation till dagsläget är det ändå en återhämtning eftersom cirka 1.500 personer blivit arbetslösa på grund av coronakrisen sedan februari.
Johan Flink säger att det är svårt att jämföra antalet årsverken med arbetslösheten för tillfället, men konstaterar att prognosen fram till årsskiftet är en klar förbättring.
– Den saken är klar. Grovt kan man räkna med att vi vid årsskiftet är tillbaka på ungefär hälften av arbetslösheten som för tillfället ligger på 13,5 procent.
Minskat rekryteringsbehov
Enligt rapporten motsvarar det totala rekryteringsbehovet på den åländska arbetsmarknaden under året 565 årsverken, vilket motsvarar 4,7 procent av arbetsstyrkan. Det kan jämföras med 871 årsverken, eller 7,3 procent, för ett år sedan.
– Rekryteringsbehov är hur många personer som väntas rekryteras under ett år. Det kan vara för att man expanderar eller för att befintlig personal går i pension eller säger upp sig. Ett rekryteringsbehov kan per definition aldrig vara negativt.
Under året förväntas knappt 400 personer gå i pension.
– Och sedan har vi den naturliga omsättningen med folk som byter jobb och flyttar. Det finns en viss korrelation till sysselsättningsförändringen, som kan vara både positiv och negativ, men rekryteringsbehovet finns hela tiden.
Drabbas hårdast
Det är uteslutande den privata sektorn som drabbas av coronakrisen. Inom den offentliga sektorn förväntas arbetskraftens volym under perioden att stiga.
Hårdast drabbade är branscherna transport och kommunikation samt hotell och restaurang.
I yrkesgruppen service- och försäljningspersonal, som delvis omfattar nämnda branscher, har efterfrågan minskat rejält. Inom den privata sektorn är rekryteringsbehovet under året 36 helårsverken, att jämföra med 184 i fjol.
– Det är anmärkningsvärt men samtidigt väldigt väntat i och med coronaviruset. Branscherna som minskar anställer inte, säger Johan Flink.
Drabbas inte alls
Vad gäller olika specialister verkar dock inte coronapandemin ha påverkat rekryteringsbehovet. I år väntas efterfrågan motsvara 179 årsverken, vilket är detsamma som den förväntade efterfrågan 2019. Till de mest efterfrågade hör lärare och andra specialister inom undervisningsbranschen samt specialister inom informations- och kommunikationsteknik.
– Man ser att specialister och högutbildade inte är påverkade på samma sätt. Efterfrågebehovet har inte alls minskat på samma sätt. Det har nog att göra med hur coronaviruset slagit till och att det är just servicesektorn som är hårt drabbad.
Johan Flink flaggar samtidigt för att det precis som med allt annat under coronapandemin finns en viss osäkerhet i rapporten.
– Man får ta höjd för det. Dels med anledning av den generella osäkerheten, dels för att vi behövt ta till vissa alternativa metoder för att kompensera vissa svårigheter som uppstått i arbetet.

Kevin Eriksson