Det var under lagtingsdebatten i onsdags som Axel Jonsson (ÅF) förde fram att infrastrukturminister Mika Nordberg (MSÅ) agerade olagligt när landskapsregeringen i augusti tecknade avtal om framtidens Föglötrafik för 66 miljoner euro.Axel Jonsson hänvisade särskilt till att den aktuella fullmakten från lagtinget från 2018 inte var bestämd till beloppet, trots att lagtingsordningens 54 § i klartext uppställer ett sådant krav.– Finans- och näringsutskottet måste granska den här frågan för att se om Mika Nordbergs egenmäktiga agerande är lagenligt. Min tolkning är att det absolut inte är det, sade Axel Jonsson.Frågan har sedan dess väckt ytterligare debatt, och tidigare lagtingsledamoten Barbro Sundback (S) gick i en insändare i fredagens Ålandstidningen till hård kritik mot lagtingets tjänstemän.”Att ansvariga utskottssekreterare och lagtingsdirektören låtit detta passera utan invändningar är klandervärt. Att de inte försvarar parlamentarismen är riskfyllt”, skrev Barbro Sundback.Inga sanktionerÅlandstidningen, som sedan i onsdags har fått flera tips om att den öppna fullmakten för upphandlingen av Föglötrafiken inte är någon isolerad händelse, frågar under fredagseftermiddagen Olli Mäenpää, professor i offentlig rätt vid Helsingfors universitet, vilka följder sådana fullmakter får.– Frågan är intressant, men svår att svara på, särskilt som Finland inte har någon författningsdomstol, säger han.Enligt Olli Mäenpää diskuteras en situation snarlik den nu på Åland aktuella med jämna mellanrum i anslutning till riksdagens budgetbeslut.– Vissa fullmakter i Finlands statsbudget kan ses som för öppna i förhållande till grundlagens bestämmelser. Men det är mer av en akademisk diskussion, saken har mig veterligen aldrig debatterats i plenum.Vilken blir följden när lagtinget agerar i strid med lagtingsordningen?– Juridiskt aktualiseras inga sanktioner när parlamentet fattar ett beslut som det som du beskriver. Ingen lag som bryter mot grundlagen har stiftats, och ingenting verkar ha skett mot lagtingets vilja.Så det är möjligt för lagtinget att fatta bindande beslut i strid med lagtingsordningen?– Frågan är som sagt knepig, men i brist på organ som utövar retroaktiv kontroll över den här typen av beslut blir följderna inte andra än att frågan eventuellt tas upp till debatt. Att ändra beslutet blir därmed en politisk fråga.Enligt Olli Mäenpää utgjorde landskapsregeringens agerande knappast något brott mot ministrarnas tjänsteplikt.– Det kan inte krävas av en minister att vederbörande granskar huruvida en fullmakt har givits i enlighet med lagtingsordningen.Klar bestämmelseChrister Jansson, tidigare chef för den åländska lagberedningen, säger på fredagseftermiddagen att den aktuella bestämmelsen i lagtingsordningens 54 § är tydlig.– Den kan inte tolkas på andra sätt än att fullmakter av det här slaget ska ges avgränsade till bland annat beloppet.Christer Jansson framhåller att prejudikat från liknande situationer saknas.Men mer eller mindre öppna fullmakter, som inte uppfyller lagtingsordningens krav, verkar ha accepterats under lång tid?– Det kan man kanske säga, men det är knappast ett skäl till att låta situationen fortgå. Enligt mig är lagtingets oförmåga att följa lagen om den egna verksamheten en rejäl fläck på den åländska parlamentarismen, och att situationen nu uppmärksammas är välkommet.

Robert Vickström