Antalet öppna utredningar är ungefär detsamma som för ett år sedan.– Ibland ökar antalet något och ibland minskar det. Till exempel ökar antalet ärenden på sommaren och i samband med långtidssjukskrivningar, som vi tyvärr haft en del av på senare tid. Så det kommer inte ut så många ärenden som vi hoppats på, säger Maria Hoikkala. Hur många öppna ärenden som är för många kan hon inte svara på.– Det är en bra fråga var det strecket ska dras, men som det ser ut nu ska i alla fall inte antalet öppna ärenden öka. Men vi tänker mest på att förkorta utredningstiden. Där har vi försökt finslipa processen och grundat en filterverksamhet.Vad går den ut på?– Alla ärenden som kommer in förhandsbehandlas där kortvariga och enklare ärenden sköts av en grupp och de lite krångligare av en annan. Det har fungerat väldigt bra, men vi har samtidigt haft viss personalbrist som gjort att det haltat lite.Högre uppklarningsprocentÄven om antalet öppna ärendet inte minskat som man hoppats säger Maria Hoikkala att det skett en förbättring både gällande utredningstiderna och uppklarningsprocenten.– För samtliga anmälda brott hade vi en uppklarningsprocent på 66,5 i fjol. För brott mot strafflagen, det vill säga om man exkluderar trafikbrott, låg vi på 56 procent. Vi har haft en lägre uppklarningsprocent på Åland jämfört med på fastlandet. Det skedde en tydlig förbättring 2017, men vi har inte analyserat vad det beror på än.– Gällande utredningstiden är det viktigaste att ärendena inte hinner preskriberas. Nog är det bättre ju snabbare de är klara, men det måste också vara kvalitet i utredningarna.Grova brott, brott mot liv och hälsa och utredningar där människor sitter frihetsberövade prioriteras dessutom högre än andra anmälningar.– Vi har på senare tid till exempel haft flera ganska omfattande narkotikaärenden, säger Maria Hoikkala. Förstår frustrationenÅlandstidningen skriver med jämna mellanrum om människor som är frustrerade över att de anmält ett brott men sedan inte hört något från polisen på flera månader. – Vi får mycket förfrågningar från människor som undrar vad som hänt med deras anmälningar, men vi måste prioritera. Vi har 700 ärenden i rullorna, men för anmälaren är förstås bara ett enda av dessa viktigt. – Sedan är vissa ärenden väldigt knepiga och kräver att vi hämtar in sakkunskapsuppgifter, vilket ibland kan ta ett halvår. Vi har heller inte någon möjlighet eller skyldighet att informera om hur ett ärende fortskrider, utan polisen tar kontakt då man behöver ytterligare information, när ett eventuellt förhör blir aktuellt eller när man tar beslut i ärendet. Men jag förstår att det kan vara frustrerande om det går lång tid efter att anmälan lämnades in.Hur vanligt är det att människor lämnar in anmälningar i onödan?– Det beror på vad som avses med ”i onödan”. På fastlandet går trenden mot att många avstår från att anmäla mindre brott eftersom de vet att polisen inte utreder dem. Det ser vi inte på Åland, utan här anmäls även mindre brott. Den som anser sig ha blivit utsatt för ett brott ska anmäla och vi har en skyldighet enligt lag att ta emot en anmälan. Civilrättsliga tvister anmäls också ofta till polisen, men sådana kan vi inte utreda då de inte hör till polisen.Sammanlagt anmäldes 2.255 brott till Ålands polismyndighet under 2017. Antalet anmälda brott 2016 var 3.200 stycken. Antalet brott mot liv och hälsa, exklusive sexualbrott, var 219 stycken jämfört med 205 stycken 2016. Antalet anmälda sexualbrott var 26 stycken jämfört med 25 stycken året innan. 

Fredrik Rosenqvist