Ålandstidningen skrev i går om mamman som blev polisanmäld när hon sökte vård för sin son. Sonen hade fallit från skötbordet och fått en lårbensfraktur.
Ålands hälso- och sjukvårds chefläkare Olli-Pekka Lehtonen säger att barnskyddsanmälningar till sociala myndigheter görs så gott som varje vecka.
– Det är en helt vanlig rutin och förekommer hela tiden på ÅHS. Anmälningar till polisen sker mer sällan, säger han.
I gårdagens artikel påstods att det är en rutinåtgärd att polisanmäla händelser som gäller barn under två år. Att barnets ålder skulle spela in för när en polisanmälan ska göras känner inte Olli-Pekka Lehtonen till. I stället är det den eventuellt straffbara gärningen som avgör.
Personalen är skyldig att göra en polisanmälan i två fall. Det första är när man misstänker att barnet har utsatts för ett sexualbrott. Det andra är när den misstänkta gärningen är ett ”brott mot liv och hälsa” och det maximala straffet som brottet kan leda till är fängelse i två år eller längre.
Anmäler inte alla
I det aktuella fallet dömde Ålands tingsrätt mamman för vållande av personskada. För det brottet döms man till dagsböter eller fängelse i högst sex månader. Brotten grovt vållande av personskada och misshandel har däremot ett maximistraff på två års fängelse.
Att göra juridiska bedömningar av brottsrubriceringen är inte en uppgift för vårdpersonalen.
– Vi är ingen utredande myndighet. Vi tar han om patienter, säger Olli-Pekka Lehtonen.
Rent generellt ges därför uppgifter till polisen om det finns orsak att misstänka brott mot liv och hälsa, säger han.
I gårdagens artikel varnade föräldrarna för att vårdnadshavare kanske undviker att söka vård när deras barn skadar sig, om de riskerar att bli polisanmälda och dömda i domstol.
– Det är förstås en känslig fråga, säger Olli-Pekka Lehtonen.
Generellt sett är det sekretess som gäller för personalen, säger han.
– Man anmäler inte alla.
Plikten att bryta sekretessen finns endast vid misstankar om att barn är utsatta för brott mot liv och hälsa eller sexualbrott.
– Det ska finnas grund att misstänka ett allvarlig brott, säger han.
För barnets talan
Juristen Trond Hornseth var intressebevakare för barnet. Han tycker inte det är lämpligt att han som intressebevakare uttalar sig i media om de närmare omständigheterna i det specifika ärendet, särskilt med hänsyn till att målsäganden är minderårig i ett brottmål.
– Jag kan uttala mig generellt och allmänt. I ett ärende där en vårdnadshavare är misstänkt för brott riktat mot barnet ska intressebevakaren föra barnets talan i förundersökningen och under en eventuell rättegång.
Man fungerar även som kontaktperson och beslutar om överklaganden, säger han. 
– Intressebevakaren fungerar som vårdnadshavare i just det, och endast det, ärende där man är intressebevakare.

Anna Jakobsson