Tingsrätten finner den tidigare ekonomiansvarige skyldig till grovt bokföringsbrott och grov förskingring. Mannen har erkänt båda gärningar.Under sin tid som ekonomiansvarig vid Visit Åland förskingrade han mellan åren 2010 och 2016 totalt 552.868 euro som tillhörde Visit Åland. Han betalade tillbaka drygt 66.000 euro innan förskingringen uppdagades, vilket betyder att  skadan han har orsakade Visit Åland uppgår till drygt 486.000 euro.Mannen fabricerade kontoutdrag, lät bli att bokföra transaktioner till sig själv, bokförde obetalda fakturor som betalda och dolde att fakturor inte betalats i tid.Han flyttade över pengar till sina egna och sina företags konton. Från dessa betalade 370.000 euro för sitt husbygge. Han betalade över 76.000 euro för den musikfestival han var med och arrangerade. Han betalade in sammanlagt 109.465 euro på sin hustrus konto under tiden 2013-2016 och betalade för reparationen av hennes bil och för en kurs hon gick på sammanlagt 8.352 euro från Visit Ålands konto.Tingsrätten skriver att förskingringen har orsakat ”synnerligen kännbar skada” för Visit Åland. Gärningen har varit grov.Hustrun frikännsStörre delen av den 15-sidiga domen handlar om varför hustrun frikänns från åtalet för penningtvätt av oaktsamhet, alternativt häleri av oaktsamhet.Hon förnekar all kännedom om att mannen skulle ha stulit pengarna. Istället har hon trott att de kom från hans lön och från banklån.Mannen förklarade sin brottslighet med ekonomiska problem. Paret hade en livsstil långt över sina tillgångar, de hade ett stort och dyrt bröllop, deras första lån tog slut,  huset de byggde blev dyrare än vad de tänkt och musikfestivalen gick med förlust.Mannen uppgav att det uteslutande var han som skötte parets ekonomi. Hustrun fick pengar när hon bad om det. Enligt mannen var det helt hans ansvar att se till att hushållsbudgeten hölls.Hustrun visste inte hur mycket han tjänade. Hon frågade aldrig och det kom aldrig på tal.Låg lönenivåTingsrätten skriver: ”Även om en förening som Visit Åland inte allmänt kan förknippas med höga löner skulle det objektivt sett inte vara anmärkningsvärt om” //mannen//  ”skulle haft en åtminstone något högre lön än han de facto haft”. Kvinnas påstående att hon inte känt till mannens egentliga inkomstnivå och att hon trott att han tjänat mer än han gjort kan därmed inte avfärdas.Vid ett gemensamt besök på banken då man ansökte om ett lån borde hustrun i och för sig ha kunnat se hur stor mannen lön egentligen var. Men det var inget hon lade märke till, förklarade hon under förhör.Att man finansierar en del av sin konsumtion med lån, även om man lever över sina resurser, kan inte i sig anses så ovanligt att en make eller maka borde fatta misstankar om brott, skriver rätten.När man bygger hus avviker penninganvändningen mot det normala på ett betydande sätt. Det kan röra sig mycket stora belopp genom en familjs ekonomi, belopp som kan vara svåra att greppa eller bedöma även om en person har handskats med pengar på en vardaglig nivå.Hustrun är heller inte tidigare dömd för brott vilket ökar hennes trovärdighet.Även om den stora summan pengar och det gemensamma bankbesöket kunde tala för att hustrun borde fattat misstankar räcker inte det för att slå fast att hon förfarit grovt oaktsamt, skriver tingsrätten.Straffets storlekVad gäller utmätningen av straff konstaterar rätten att 550.000 euro är en stor summa pengar, att mannen utnyttjat sin position som ekonomiansvarig och att brottet varit synnerligen systematiskt och pågått i flera år. Detta talar för ett längre fängelsestraff. Å andra sidan har parterna förlikats och mannen betalar tillbaka de förskingrade pengarna enligt en betalningsplan. Han har dessutom aktivt deltagit i utredningen av brottet. Dessa omständigheter påverkar avkortande på straffet.Mannen argumenterade att den skada han lidit på grund av medias skriverier borde lindra straffet. Men rätten tycker att med tanke på hans ställning inom Visit Åland, brottets allvar och Visit Ålands ställning inom landskapet kan inte publiciteten anses oväntad eller exceptionell. Att han blev arbetslös på grund av sitt brott är också en väntad konsekvens. Tingsrätten finner inte att dessa omständigheter ska beaktas i straffmätningen.Brottet är så pass allvarligt att det kräver fängelsestraff på två år, resonerar rätten. Men eftersom mannen sedan tidigare är ostraffad och ett ovillkorligt fängelsestraff drastiskt skulle försvåra hans möjlighet att betala tillbaka pengarna, stannar rätten vid villkorligt fängelse.Dock är ett villkorligt straff inte en tillräcklig påföljd med beaktande av hur allvarligt brottet varit varför tingsrätten även dömer ut 90 timmar samhällstjänst.

Petter Lobråten