Utplantering av romkorn och fiskyngel är ingen ovanlighet i landskapet, men fiskevårdscentrets insatser under årets början sticker ut av två skäl.
För det första har öringromkorn, som vanligtvis kläcks i den landskapsägda fiskodlingen i Guttorp, Sund, nu placerats ut i tre naturliga vattendrag.
För det andra vilar merparten av de totalt 40.000 befruktade fiskäggen i två deciliter stora, biologiskt nedbrytbara korgar.
– Höstens kramande av öringarna vid Guttorp resulterade i mer rom än vad anläggningen hade kapacitet att föda upp. Därför har vi möjlighet att göra det här testet, säger projektledare Linda Sundström på fredagseftermiddagen.
19 av 20 simmar ut
Hon visar några av de åtta korgar, vardera innehållande cirka 1.200 romkorn, som för två veckor sedan placerades i Möckelbybäcken, ofta kallad Svibyån, i Sviby, Jomala.
Ytterligare 14 korgar placerades samtidigt i östra Saltvik;  i Kvarnboströmmen och i en bäck i Tengsöda.
– Vi misstänker att Möckelbybäcken, på grund av de höga näringsvärdena, har sämst förutsättningar av de tre vattendragen. Förhoppningsvis får vi reda på om utplantering här ändå kan löna sig, säger Linda Sundström.
Vad som är en lyckad utplantering är inte lättbedömt.
Fiskevårdscentret räknar med att mellan 95 procent och 98 procent av romkornen blir ett par centimeter långa öringyngel som, om cirka två månader, simmar ut genom korgarnas håligheter.
– Hur många som simmar ut borde vi få ett ganska tydligt svar på, men långt ifrån alla blir fullvuxna fiskar, säger Linda Sundström.
Vilka är fördelarna med att plantera ut romkorn i stället för yngel?
– Guttorps uppfödningskapacitet räcker inte till för rommen under alla år. Överlevnadsprocenten är lägre vid sådan här utplantering, men det är ett komplement till att plantera ut yngel.
Hon säger att  att yngel som kläcks i naturliga vattendrag sannolikt är mer benägna att återvända jämfört med yngel som planteras ut på samma platser.
Miljövänliga korgar
Nedbrytbara pappkorgar av det slag som fiskevårdscentret nu använder har funnits på marknaden i flera år.
– Den här modellen har utvecklats av iktyologen Manu Vihtonen, som kallar den för en ”eco egg box”.
Korgtypens fördelar är störst vid storskalig utplantering.
– På vissa platser planterar man ut stora mängder korgar, och i sådana projekt kan det vara omöjligt att hämta upp alla dem när fisken har simmat ut, säger Linda Sundström.
På Åland planerar fiskevårdscentret som sagt att så småningom kontrollera korgarna – vars hållbarhet i de lokala vattendragen är oviss – för att se hur många romkorn som inte kläcktes.
– Men om någon korg sliter sig när det strömmar behöver vi inte oroa oss över att plast hamnar i naturen. Det är ett litet steg i rätt riktning, säger Linda Sundström.

Robert Vickström