Tre av oppositionspartierna i lagtinget, Ålands framtid, Centern och Obunden samling, vill riva upp lagen som styr kommunreformen. Därför har de lämnat in en motion till lagtinget.
Anledningen är de utlåtanden som dels Ålandsdelegationen, dels Högsta domstolen gav över lagen tidigare i år. Högsta domstolen konstaterade att lagen kräver att i varje kommun som ska ingå i kommunsammanslagningen måste fullmäktige godkänna samgångsavtalen. 
– Vi menar att den nuvarande situationen med reformlagen skapar en situation som blockerar möjligheter hellre än skapar utveckling. Kommunerna har i praktiken en vetorätt efter HD:s utslag, säger Axel Jonsson.
Inga andra möjligheter
Problemet, menar han, är att lagen stipulerar hur kommunstrukturen ska se ut (fyra kommuner) och ger inte möjlighet till andra alternativ.
– Landskapsregeringens (LR) lösning är den enda som tillåts enligt lagen. Samtidigt krävs att varje enskilt fullmäktige godkänner, det gör en omöjlig situation. Det blir svårt att motivera kommuner om att genomföra långa förhandlingar om man ändå vet att en kommun som inte är intresserad av samgång kan välja att inte godkänna avtalet i slutändan.
– Vi menar att vi behöver en lagstiftning som är ödmjuk och tillåter andra andra alternativ än den allenarådande lösning som en knapp majoritet i lagtinget godkänt, säger Axel Jonsson.
I stället vill han att den lag som lagtinget antog samtidigt som kommunreformslagen, och ska träda i kraft efter att reformen är genomförd, ska gälla.
– Vi har en uppdaterad strukturlag som är öppen för alla lösningar under förutsättning att de skapar fungerande helheter, det vill säga att de gränsar till varandra på något sätt. Med den nuvarande blir lagen ett hinder för kommuner som vill gå ihop.
Otänkbart
Kansliminister Nina Fellman (S), som ansvarar för kommunreformen i LR, slår ifrån sig tanken på att riva upp kommunreformslagen.
– Det är helt otänkbart att vi ska upphäva lagen.
Hon tolkar lagen och HD:s utlåtande över den på ett diametralt motsatt sätt gentemot oppositionens tolkning.
– Det finns inget veto för kommunerna. Lagen ställer krav på att de ska arbeta fram samgångsavtal. Sedan är det LR:s ansvar att hjälpa till och med andra styrmedel eller lagstiftning, se till att reformen genomförs.
Nina Fellman nämner att LR i går fick pengar beviljade av lagtinget för att engagera de tre kommunutredarna som stöd för kommunerna. Men också att det kan krävas en lagändring, till exempel att medlingsförfarandet som fanns med i ursprungsförslaget återtas, men i annan form.
Att kommunerna skulle vilja gå samman i andra konstellationer än de som LR i lagen stipulerat ser hon som osannolikt.
– Det påstås att det finns kommuner som vill gå samman bara de fick, men det stämmer inte heller. 
Nina Fellman nämnder samgångsförsöket mellan Finström, Geta och Sund som havererade i höstas.
– Det finns inga garantier, och det skulle inte heller uppnå syftet med starkare enheter.
Mer tid
Hon medger att det kan bli nödvändigt med mer tid för kommunreformen så att alla kommuner kan komma överens.
– Processer tar tid. Se på KST (Kommunernas socialtjänst) där lagen ändrades precis i slutskedet av förra mandatperioden av Centern. Nu går vi in i fas två, den tvingande, men det är inte klart ännu, säger Nina Fellman.
Att landskapsregeringens under innevarande lagtingsår lagt, eller kommer att lägga, förslag på flera omfattande lagpaket som berör kommunalservice, och riskerar att verka kostnadsdrivande för kommunerna, ser Nina Fellman som ett problem. Men samtidigt menar hon att lagarna läggs för att stärka invånarnas basservice.
– Lagpaketen har inte tillkommit för att föra det svårt för kommunerna. Men jag har svårt att tänka mig att ålänningarna accepterar sämre service än andra för att hålla kommuner under armarna.
Hon hoppas nu att samgångsförhandlingarna går framåt, och att de kommuner som uttalat en ovilja för kommunreformen tänker om.
– Det vore kanske skäl för de kommuner som har det gott ställt att se att de på andra sidan kommungränsen är av samma skrot och korn. Lite solidaritet kanske...

Jonas Bladh