Som Ålandstidningen tidigare har berättat föreslår landskapsregeringen en ny fiskevårdsavgift för i landskapet ej bosatta personer som fiskar i åländska vatten. Enligt förslaget betalar dessa framgent 10 euro per dag eller 20 euro per år, vilket enligt landskapets kalkyler innebär nya nettoinkomster om 254.000 euro redan nästa år.2020 räknar landskapsregeringen med att samtliga väntade 20.000 fisketurister betalar avgiften, vilket efter 58.000 euro stora kostnader för övervakning och administration innebär ett nettotillskott om 342.000 euro jämfört med dagens avgiftslösa situation.– Den åländska fisketurismen är välpaketerad men alldeles för billig, säger näringsminister Camilla Gunell (S) som i sin presentation av förslaget understryker att de fisketurister som kan betala summan är den grupp som turist-Åland eftertraktar.– En svensk sportfiskare spenderar i genomsnitt mer än 10.000 kronor per år på sin hobby, och mete liksom fiske av personer yngre än 18 år undantas från avgiften.– Ett gott rykte och mycket fisk i vattnen är Ålands konkurrensfördel, och därför är detta rätt väg att gå, säger Camilla Gunell.Hon föregriper kritiken och framhåller att förslagets åtskillnad mellan fiskare som har respektive saknar hemvist i landskapet är kontroversiell.– Men i har resonerat att de med hemvist i landskapet redan finansierar fiskevården via skattsedeln.Finansierar Guttorps verksamhetFinans- och näringsutskottets ordförande Tage Silander (MSÅ) replikerar först.– Syftet med förslaget är, om vi ska vara ärliga, att finansiera Guttorps verksamhet. Avgiften framstår som billig, men mina dubier gäller om alla verkligen kommer att betala för sig, säger han.– Landskapsregeringen tror att de kommer att göra det, så länge vi har ett gott samarbete med stuguthyrare och guider. Vi behöver hjälp med att nå ut med informationen, svarar Camilla Gunell.Nästa replik levereras av Harry Jansson (C).– Förslaget väcker som väntat känslor, inte minst i skärgården som inte har så många andra aktiviteter att erbjuda. Regeringen verkar ha glömt de regionalpolitiska bedömningarna.– Men min viktigaste fråga är denna: Kan lagtinget verkligen lagstifta på detta sätt och därmed diskriminera icke-ålänningar?Camilla Gunell svarar att Ålandsdelegationen inte anmärkte på de differentierade jaktvårdsavgifter som infördes 1993–94.– Frågan kokar ned till hur väl differentieringen kan motiveras utifrån syftet.– Men varför har landskapsregeringen i så fall inte redan nu en mer utförlig argumentation? Jag har svårt att se att Ålandsdelegationen godkänner detta, genmäler Harry Jansson.Går mot en socialisering?Roger Nordlund (C) frågar varför landskapsregeringen vill spara in ”ett par hundratusen euro” på Guttorp när fisketurismen, som är beroende av odlingen, inbringar mer än elva miljoner euro per år.– Vi har letat besparingar för att kunna värna vad din partikollega Runar Karlsson (C) brukar kalla mjuka värden, svarar Camilla Gunell.– Jag är i likhet med hela turismnäringen negativ till förslaget. Jag undrar om det här rentav är ett första steg mot en socialisering av de åländska fiskevattnen på det sätt man har gjort i Finland? frågar Roger Nordlund.– Det är det inte. Men vi ska minnas att de många fiskekortsområdena i landskapet är ett problem för fisketurismen, svarar Camilla Gunell.Nästan enig om avgift för allaNästa Centerreplik levereras av Mikael Lindholm, som ingick i den 14 personer starka arbetsgruppen som utredde frågan.– Jag uppfattade oss som näst intill eniga kring att avgiften skulle gälla alla. Det är synnerligen dumt med differentiering.– Vissa uppfattar det som omöjligt med en avgift för att få fiska i eget vatten, svarar Camilla Gunell.Mikael Lindholm påpekar att många åländska vattenägare är bosatta utanför landskapet, och frågar om hur sjöbevakningen ska kontrollera fiskares hemvist.– Ska det krävas ID-kort på fisketurer?Centerreplikerna fortsätter genom partiledaren Jörgen Pettersson försorg.– Förbättrar avgiften landskapets attraktionskraft? frågar han.– Den skadar i alla fall inte vårt anseende. Våra största konkurrenter; Estland, Bornholm och Norge, uppbär fiskevårdsavgifter och det är på kommande i Sverige, svarar Camilla Gunell.Tar redan ansvarMikael Lindholm anför att dagens fisketurister redan tar ansvar för fiskevården genom att lösa fiskekort.–  Flera stuguthyrare har meddelat att de slutar sälja fiskepaket om avgiften blir verklighet.– Avgiften motsvarar kostnaden för ett fiskedrag. Stugföretagarna är verkligen att gratulera om affärerna går så bra att de kan sluta sälja fiskepaket på grund av en 20 euro dyr avgift, replikerar Göte Winé (S).– Har man råd med utrustning och guide har man nog råd med avgiften. Jag säger som kamrat Winé, det handlar om kostnaden för ett drag, replikerar Igge Holmberg (S).”Bjud ut Guttorp”Moderatledaren Annette Holmberg-Jansson anser att landskapsregeringen inte ska ägna sig åt den typ av verksamhet som bedrivs i Guttorp.– Det är det som är bakgrunden till allt detta. Guttorp borde bjudas ut, och intäkterna från fiskevårdsavgiften kan kanaliseras till fiskelagen som planterar ut ynglen. Vi kanske borde tala om en utplanteringsavgift i stället.Landskapsregeringens förslag remitterades enligt talman Johan Ehns (MSÅ) förslag till finans- och näringsutskottet för fortsatt beredning.

Robert Vickström