Om lagtinget skulle rösta i dag skulle det bli nej till EU:s nya Lissabonavtal. Hela oppositionen går samman och kräver att alla fyra inflytandefrågor ska vara lösta för de tolv ska rösta ja.
- Landskapsregeringen bör se detta som ett stöd, säger Roger Jansson (fs).
POLITIK För ett åländskt ja till Lissabonavtalet krävs kvalificerad majoritet, alltså att 20 av de 30 i lagtinget röstar ja.
I går meddelade hela oppositionen, från Barbro Sundback (s) till Anders Eriksson (Åf), att de kräver mer inflytande i EU än landskapsregeringen (LR) hittills förhandlat fram. Oppositionen är tillsammans tolv ledamöter.
- I dag finns det alltså inte kvalificerad majoritet för ett ja i salen, säger Gun-Mari Lindholm (ob).
Parlamentsplatsen
Oppositionen är ytterst missnöjd med att inga förhandlingar alls tycks föras mellan LR och regeringen Vanhanen om en åländsk plats i EU-parlamentet. Danne Sundman (ob) påpekar att parlamentet ges en starkare roll i och med Lissabonavtalet.
- Vår situation blir alltså än värre om vi inte få en plats där.
Camilla Gunell (s), som återkommer till lagtinget den 1 november efter sin mammaledighet, påminner om att det hänt en hel del sedan riksdagen 2006 sade nej till en åländsk parlamentsplats.
- Vi har en ny riksdag och Matti Vanhanen har på europeisk nivå tagit upp att Åland borde få en plats. Är det inte då läge att diskutera frågan igen?
I och med att Finlands platser minskar riskerar svenska folkpartiet att bli av med "sin" plats. Ett arrangemang med en plats reserverad för Åland skulle trygga en svensk röst från Finland, säger hon.
Färdkarta för fs
Enligt Danne Sundman är en lösning för parlamentsplatsen ett villkor för ett obundet ja. De andra partierna är mindre kategoriska. Fs nöjer sig med en klar plan, en karta, för hur parlamentsplatsen ska uppnås. Socialdemokraterna och Ålands framtid tar ställning när förhandlingsresultatet är klart.
Bristfällig talerätt
När det gäller talerätt i EU:s domstol finns det ett förslag till ändring av självstyrelselagen som dock inte ger Åland rätt att försvara sig självständigt.
- Inte ens när Åland ensamt står anklagat, säger Roger Jansson.
Johan Ehn (fs) anser ändå att LR:s förhandlingar är ett litet steg framåt eftersom man talar om ändring av självstyrelselagen när det gäller talerätten.
- Men någon annan ska inte få avgöra när vi får representera oss själva.
Med i beslutsfattandet
När det gäller åländsk medverkan i ministerrådet hävdar LR att en öppning redan finns i självstyrelselagen. Fel, anser oppositionen.
- Vi måste få vara med när besluten fattas, inte bara i beredningen, understryker Roger Jansson.
Oppositionen kräver också att Finland ska ge lagtinget den ena rösten när det gäller att övervaka att närhetsprincipen efterlevs inom lagtingets kompetensområden. Bekymmersamt är, enligt oppositionen, att den arbetsgrupp som ska föreslå skrivningar i självstyrelselagen bara har talerätten på sitt bord, inte närhetsprincipen och inte ministerrådsarbetet.
Roger Jansson vill inte bara ha klara svar på inflytandefrågorna utan också en politisk deklaration av statsministern liksom klart besked att ändringarna av självstyrelselagen går igenom riksdagen med fem sjättedels majoritet.
Åland ingen lobbygrupp
I sitt gemensamma upprop skriver oppositionen om självstyrelseläckade till Helsingfors och demokratiunderskott.
- Vi vill undvika att Åland blir enbart en lobbyorganisation, samtidigt som vi ska ha ansvar och bära bördor som ett medlemsland, påpekar Harry Jansson (Åf).
Camilla Gunell säger att hon är positiv till Lissabonavtalet men att Åland inte får missa ett gyllene tillfälle att komma framåt i inflytandefrågorna.
- Vi i lagtinget måste se till att den åländska rösten hörs i Europa. Lissabonavtalet handlar om demokrati och öppenhet och vi agerar för vår befolkning.
Stöd till LR
Flera inom oppositionen understryker att LR bör se deras gemensamma aktion som ett stöd i de fortsatta förhandlingarna med Helsingfors.
- LR bör inte nu försvara sina positioner på hemmaplan utan i stället fokusera på ett få ett ja till Lissabon, anser Harry Jansson.
Roger Jansson är bekymrad över EU:s kommande utrikes- och säkerhetspolitik och EU:s nya status som juridisk person. Detta kan påverka Ålands demilitarisering och neutralisering och han är bekymrad över att LR, enligt honom, inte alls diskuterat detta med Helsingfors.

Kerstin Österman