I fredags berättade Ålands kommunförbund i ett pressmeddelande att de sammanlagda boksluten för de åländska kommunerna år 2018 visade ett underskott på 400.000 euro. Det uppges vara första gången som bokslutet visar ett underskott sedan 2005.
– Det håller på att bli lite allvarligt, säger kommunförbundets ordförande Håkan Lundberg. 
Han menar att en viktig orsak till bokslutsunderskottet är minskade landskapsandelar och uteblivna kompensationer för skatteavdrag.
– När landskapet beslutar om avdrag för skattebetalarna är det kommunens skatteintäkter man tar från, och det borde kompenseras. Det är inte kommunens uppgift att syssla med konjunkturpolitik. Den här gången har kompensationen uteblivit utan att någon motivering givits från landskapet.
Landskapsregeringen har tagit fram tre lagpaket gällande grundskolan, äldrevården och socialvården. Ålands kommunförbund tycker att de utökade kostnader som följer kommunernas expanderade ansvarsområden borde ersättas. Sedan Gullåsen stängde har verksamhetsansvaret flyttats över på kommunerna utan att kommunerna ersatts för det.
– Enligt landskapsregeringen kommer de här omfattande lagpaketen inte att kosta så mycket mer, men vi och våra tjänstemän uppfattar att vi inte kan sköta de tilläggsuppgifter som lagförslagen innebär med dagens personalstyrkor.
Vilka kommuner drabbas hårdast av reformerna?
 – Alla kommuner drabbas. Landskapsandelarna har minskat från 38 miljoner euro till 34 miljoner euro.
Färre skatteintäkter, högre kostnader
Kommunförbundets direktör Magnus Sandberg oroar sig för att skillnaderna mellan kommunerna ökar. Han tror att det beror på att vissa avdrag påverkar kommunernas ekonomi olika mycket – resekostnadsavdragen, till exempel, kan innebära betydande skattebortfall från kommunerna beroende på geografi och hur arbetsmarknaden ser ut. 
– Det är alltid någon som betalar för finansåtgärderna, och i det här fallet har det drabbat kommunerna hårdare än vad man initialt trodde. Skatteutvecklingen är svag samtidigt som kostnaderna ökar i högre takt än på flera år, framför allt inom äldreomsorgen. De senaste 4-5 åren har avdragen varit betydligt större än ersättningarna. 
Han säger att det är viktigt att påbörja en faktabaserad diskussion med landskapsregeringen där både kommunernas och landskapets perspektiv får lyftas fram. 
– Landskapets ekonomi har utvecklats väldigt positivt de senaste åren samtidigt som pressen på kommunernas ekonomi har ökat. Det är inte bara en enda åtgärd som behöver göras, man måste kunna se helheten, säger Magnus Sandberg.
Perämaa: Vi har kompenserat fullt ut
Finansminister Mats Perämaa bestrider kommunförbundets påstående att man inte kompenserat för skattebortfall.
– Det finns ingen bestämd linje för hur olika landskapsregeringar har kompenserat för skatteavdrag. Ibland har man kompenserat kommunerna och ibland har man inte gjort det. Vad gäller de förvärvsinkomstavdrag som nuvarande landskapsregeringen har infört de senaste två åren så har de kompenserats fullt ut. 
Han berättar att landskapets finansavdelning haft ett samråd med kommunerna för två veckor sedan där man gått igenom de aktuella frågeställningarna. På mötet tog man fram ett underlag för vidare diskussioner under hösten där han hoppas att man ska kunna enas.
Hur resonerar ni när ni minskar på landskapsandelar samtidigt som kommunernas ansvarsområden utökas?
– Vi har inte minskat på landskapsandelar för 2018 men kommer däremot att göra det för 2019 som en del av den lagreform som gjorst. Det handlar inte bara om en minskning av nivån utan också en omfördelning mellan kommunerna. 
Mats Perämaa påpekar att landskapsregeringen har gjort underskott ända sedan finanskrisen år 2009 medan kommunerna sedan 2014 gjort ett överskott på nästan 50 miljoner euro.
– Visst är det skäligt att kommunerna funderar på den ekonomiska situationen och givetvis ska man försöka förbättra den ekonomiska situationen om den försämras. Men man ska också komma ihåg att landskapsregeringen har fört ett lagförslag till lagtinget som ska minska antalet kommuner från 16 till 4, vilket innebär att man kommer att kunna spara pengar.
Kan en kommmunsammanslagning alls medföra betydande inbesparingar utan att minska på servicenivån?
– Ungefär mellan 5 och 10 procent av de kommunala kostnaderna är administrativa, och där finns möjligheter att spara tack vare att kommunernas antal minskas. Jag tror inte alls att det är nödvändigt att minska på servicenivån.
Kommunförbundet kritiserar också att man utökat kommunernas ansvar, till exempel då Gullåsen stängdes och verksamheten överfördes på kommunerna utan att man fick någon ersättning. 
– Ansvaret att ta hand om kreditfärdiga patienter, det vill säga äldre patienter som inte längre är sjuka, har hela tiden funnits hos kommunerna. Tidigare har landskapsregeringen inte haft så bråttom att hemförlova de äldre personer som har blivit friska och också tagit på sig en del av kostnaderna, men den som har ansvaret står också för kostnaderna. Det är samhällsekonomiskt vettigt. Därför har det här tydliggjorts och kommunerna har inte lika lång tid på sig att hitta äldreomsorgsplats.

Jorunn Lavonius