Vid landskapsregeringens presskonferens i måndags flaggade lantrådet Veronica Thörnroos (C) och förvaltningschef John Eriksson för att de nya inresereglerna som föreslås av Social- och hälsovårdsministeriet kan bli svåra att verkställa på Åland.

– Vi kommer att få sätta avsevärda resurser på att få det här att fungera i praktiken, sade Veronica Thörnroos.

Då hade landskapsregeringen inte ännu sett förslaget, eftersom det inte var klart. Nu är lagförslaget ute på remiss, men trots att svaren ska vara inne på måndag finns lagförslaget i dess helhet fortfarande bara tillgängligt på finska.

– Själva lagtexten, det vill säga de föreslagna paragraferna, har vi fått på svenska men ingen begäran om utlåtande, säger John Eriksson vid lunchtid på torsdagen.

Straffbelagt

Enligt John Eriksson föreslår social- och hälsovårdsministeret, i korthet, två olika saker.

Ett krav på intyg införs för inresa för utlänningar som inte bor i landet. Dessa personer föreslås kunna resa in i landet om intyget visar att man haft covid-19 de sex senaste månaderna, att man fått full vaccinering senast två veckor före inresan eller om man visar ett negativt test.

Om man inte har ett sådant intyg ska man testas vid ankomsten, till exempel direkt vid gränsen eller inom 24 timmar. Man kan även nekas inresa.

Till detta föreslås en straffbestämmelse.

– Det ska vara straffbelagt om man inte testar sig har vi förstått, men jag har inte sett den paragrafen, säger John Eriksson.

I och med kravet på intyg verkar de nuvarande möjligheterna för utlänningar att resa in i landet utan intyg försvinna. Den möjligheten finns nu för olika grupper, bland annat för fastighetsägare.

Incidenstalet i landet man reser in från är något som inte ser ut att beaktas i de nya inreseförslaget, det vill säga man verkar inte göra undantag för så kallade gröna länder.

Begränsad kapacitet

Den andra delen av förslaget är att alla som inte har det nämnda vaccinationsintyget eller intyget på genomgången covidsjukdom ska testa sig efter minst 72 timmar i landet.

 Detta föreslås gälla även finska medborgare och personer som är folkbokförda i landet.

I och med att de nya inresereglerna ska införas i smittskyddslagen flyttas ansvaret från Inrikesministeriet och gränsbevakningen till Social- och hälsovårdsministeriet och hälsovårdsmyndigheterna. För Ålands del innebär det Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS), som därmed borde ha kontrollfunktioner i tre hamnar och på flygfältet när det öppnar efter renoveringen.

Men det är bara en del av det som skulle krävas av Åland med det nya systemet, enligt John Eriksson.

  – Det här är mycket större än så och som en helhet blir det resursmässigt omöjligt. Vi har inte systemen på plats, säger han och nämner sådant som information, uppföljning och lagföring.

– Hur kontrollerar vi att alla testar sig? Har vi en lag har vi en skyldighet att ha ett kontrollsystem.

John Eriksson betonar att han inte sett hela förslaget än.

– Men av det vi hittills sett ser vi ingen möjlighet att verkställa lagförslaget på Åland.

Tiden för att organisera allt verkar också kunna bli mycket knapp. Åtminstone om det är meningen att regelverket ska träda i kraft när de nu gällande restriktionerna upphör den 16 juni.

Styrningsbrev

Social- och hälsovårdsministeriet gick i går även ut med ett så kallat styrningsbrev till bland annat regionalförvaltningsverken och Ålands landskapsregering.

Där skriver ministeriet att tills den nya lagstiftningen kan tillämpas måste man fortsätta att använda och utveckla den gällande verksamhetsmodellen. 

I brevet rekommenderas bland annat att de som anländer till Finland ska undvika närkontakt med andra människor och hålla sig i frivillig karantän i 14 dygn efter ankomsten. Men enligt John Eriksson gäller det inte Åland, trots att ministeriet även adresserat styrningen till landskapsregeringen.

– Det här är fortsättningsvis vår behörighet. Vi har sju dagar frivillig karantän och vi var också först med att undanta personer som är fullt vaccinerade från det kravet, säger han.