Landskapsandelssystemets del som reglerar pengarna till kommunernas grundskolor är uppbyggt utifrån 16 kommuner med ganska små skolor. Om det inte justeras i och med att de 16 kommunerna blir tre, vilket de ska bli från – senast – 1 januari 2022,  i och med kommunreformen skulle kommunerna förlora stora pengar.
Anledningen är att andelssystemet är uppbyggt i en ersättningstrappa som ska gynna små skolor, som de som finns i dag. Men med bara fyra kommuner kommer varje kommuns elevantal att öka drastiskt, och då sänker systemet ersättningen. Därför har landskapsregeringen (LR) nu sett över systemet.
– Vid en sammanslagning blir elevantalet större, och då hade utfallet till kommunerna blivit ganska avsevärt mycket mindre än i dag, säger Mats Perämaa.
Justeringsförslag
Det är inte ett konkret lagförslag som nu skickas till kommunerna, utan finansminister kallar det ett förslag.
– Vi har gett ett politiskt löfte där vi sagt att andelarna inte ska sjunka vid samgångstiden. Därför lämnar vi ett justeringsförslag. Det är en beskrivning av systemet inte en lag, den bereds längre fram. Vi vill visa att vi håller vårt löfte och att andelarna hålls på samma nivå.
Det sistnämnda är dock en sanning med modifikation, då LR har lyssnat till kommunutredarna och gynnar den tilltänkta skärgårdskommunen i det nya systemet.
– Eftersom kommunutredarna sa att den blivande skärgårdskommunen, på grund av en hög skuldsättning i någon av kommunerna, enligt de finska reglerna kan betraktas som en kriskommun så gör vi en liten justering uppåt av andelarna, säger Mats Perämaa.
Innebär det att pengarna till andelssystemet utökas eller tas det från de andra kommunernas del?
– Totalsumman ökar med några hundra tusen euro, lite över 400.000. Sedan avgör andra saker det faktiska utfallet 2022, befolkningstillväxt, antal elever i skolorna och så vidare, men satt på 2018 skulle det bli en utfallsökning.
– LR har också sagt att den blivande skärgårdskommunen kommer måsta ha en speciell uppmärksamhet med de speciella utmaningar den ger, säger finansministern.
Behövs för samgångsavtalen
Från flera kommuner, liksom från Kommunförbundet, har det påpekats att kommunreformen kräver ett nytt landskapsandelssystem. Det har också framförts att det är svårt att kunna ta fram de samgångsavtal mellan kommunerna, som krävs i kommunreformslagen, utan att ha ett nytt andelssystem. De ekonomiska grunderna skulle helt enkelt bli för otydliga att bygga de nya kommunerna på.
– När man nu diskuterar samgångsavtal får man genom det här ett systemskifte som visar hur det blir.
Mats Perämaa säger att kommunerna nu får fram till den 31 oktober på sig att lämna synpunkter på LR:s förslag, därefter går förslaget vidare till lagberedningen.
– Sedan får nästa lagting behandla lagförslaget i god tid för att det ska kunna sjösättas till 2022, säger Mats Perämaa.
Fler ändringar krävs
Det aktuella förslaget är inte den enda ändring som kan krävas av andelssystemet.
– För att ytterligare komplicera det hela så kommer grundskolelagen och socialvårdslagarna också innebära justeringar. Men de faktorerna är inte inräknade nu, utan får göras senare när lagarna är färdigbehandlade i lagtinget.

Jonas Bladh