Vägtrafiklagen träder i kraft den 1 juni i Finland. Lagen kommer bland annat att automatisera och avveckla regleringen – alltså minska byråkratin. Det totala antalet enskilda bestämmelser minskar och lagen innehåller bland annat bestämmelser om trafikregler, vägmärken och användningen av fordon på väg.
Åland har en egen vägtrafiklag i vilken man omfattar delar av den nuvarande finländska vägtrafiklagen via blankettlagar.
Enligt Lennart Nord, byråchef på vägnätsbyrån, har landskapsregeringen försiktigt börjat titta på en ny vägtrafiklag.
– Vi håller på att se över vår vägtrafiklag men detaljer och hur vi kommer att gå tillväga är inte klart ännu.
Men eftersom vägtrafiklagen är ett lagpaket som samverkar med många andra funktioner i landet, inte minst för polisens del, finns det nu en hel del frågetecken för Ålands polismyndighet.
– Något förenklat kan man förklara det med att Finland inför en administrativ avgift för vissa förseelser som tidigare föranlett ett straff. Den administrativa avgiften existerar per i dag inte i den åländska lagstiftningen. , säger Benjamin Fellman.
Avvikande system
Benjamin Fellman säger att konsekvenser kan bli stora om Åland väljer att gå in för ett helt eget upplägg.
– Har man ett helt avvikande upplägg kommer det få praktiska konsekvenser för polisen eftersom vägtrafiklagen inte bara är ett paket lagstiftning. För oss börjar ett ärende med att något sker på fältet och sedan avslutas det med att pengar betalas till ett konto som tillhör någon institution i Finland. Om vi bryter kedjan någonstans på vägen kan det innebära att vi på sikt inte kan använda samma system, något som skulle kunna medföra stora kostnader på sikt.
Diskussionerna med landskapsregeringen handlar nu om att få en klar bild av läget.
– Förändringen handlar till stor del om en digitalisering av hela arbetssättet och det ger konsekvenser för hur vi utför arbetet – och om den processen och arbetssättet skiljer sig från den i Finland för att vi har annan lagstiftning så måste vi hitta en alternativ lösning. Det skulle vara väldigt utmanande.
– Vi har också kontakt med motsvarande myndigheter i Finland och följer med utvecklingen men sedan är det förstås upp till landskapsregeringen hur man väljer att gå vidare.
Två spår
Lennart Nord säger även han att det framför allt är polisen som kan komma att påverkas av landskapsregeringens agerande i frågan.
– Vi har nyligen börjat titta på saken och för en dialog med polisen. Vi kör två spår, kan man säga. Mer vet jag inte i nuläget och de som jobbar med lagstiftningen är på semester.
För gemene trafikant har regeringen i Helsingfors tidigare sagt att den nya lagen ska öka smidigheten och trafiksäkerheten.
Direkt märkbara kommer de nya vägskyltar som tas i bruk att vara. Bland annat vägmärken för varning för rådjur, sammanvävning av körfält, och cykelfält.
Utseende på flera befintliga vägskyltar ändras också.
– Till exempel pilspetsar, symboler och bårder har ändrats. Syftet är att förbättra märkenas läsbarhet, säger Jukka Hopeavuori, expert i trafikreglering vid Trafikledsverket, i ett pressmeddelande.
Alla märken får även könsneutrala figurer.
I och med den nya vägtrafiklagen ändras också vägmärkningarna. De gula spärrlinjerna blir vita.
– Orsaken till färgbytet är att Finland är det sista EU-landet som har använt gula spärrlinjer. Nu övergår vi till samma förfarande som de andra", säger Jaako Hopeavuori.
Övergångsperioden för de nya trafikmärkena är tio år men spärrlinjerna ska vara vita senast den 31 maj 2023.
På Åland kan de nya trafikmärkena dock dröja ännu längre beroende på om landskapsregeringen väljer att överföra bestämmelserna om vägtrafikmärken till den åländska vägtrafiklagen.
Kevin Eriksson
