De rådgivande folkomröstningarna i Eckerö, Hammarland, Sund, Saltvik, Vårdö och Brändö ordnas samma dag som presidentvalet den 28 januari –  i särskilda bås i samma vallokaler. Men redan nu har invånare som beställer rösthandlingar från kommunkanslierna möjligheten att brevrösta.
– Lagen anger inget exakt startdatum för brevröstning, men de kommunala valnämnderna får tillgång till röstlängderna 30 dagar före valdagen. De flesta av dem borde nu ha rösthandlingar färdiga att skicka ut på förfrågan, säger landskapsregeringens valadministratör Casper Wrede.
Enligt lagen om kommunala folkomröstningar från 1998 – som nu alltså tillämpas för första gången – svarar invånarna på endast en fråga.
– Vi har samverkat med ambitionen att frågeställningen ska vara densamma i samtliga kommuner, säger Hammarlands kommundirektör Kurt Carlsson.
Han berättar att kommunen är redo att skicka ut röstkort med frågan ”Skall Hammarland fortsätta som självständig kommun?”. Svarsalternativen är ”Ja”, ”Nej”, samt ”Kan ej ta ställning”.
– Jag tror och hoppas att deltagandet blir något högre än det brukar vara i presidentvalet. I Hammarland brukar det ligga kring 50 procent, säger Kurs Carlsson.
Vårdös kommundirektör Andreas Johansson vill inte kommentera hur stort han upplever intresset för att rösta.
– Men att det ordnas omröstningar i sex kommuner ser jag som mycket positivt. Resultatet blir mer rättvisande och tyngre vägande än om det hade röstats i ett par kommuner.
Olycklig frågeställning
Frågan om kommunen ska fortsätta som en självständig sådan är inte vad de flesta fullmäktigeledamöter hade i åtanke när de i fjol beslöt om folkomröstningarna.
Förbundsdirektör Magnus Sandberg vid Ålands kommunförbund konstaterar att formuleringen inte är optimal.
– Vid de folkomröstningar i Finland som jag känner till har invånarna haft tydligare bilder av vad de tar ställning till.
– Vår plan från början var att invånarna skulle få ta ställning till landskapsregeringens plan. Men eftersom landskapsregeringen har vinglat fram och tillbaka, och inte skickat sitt senaste förslag till oss, får vi istället rösta om huruvida de nuvarande gränserna ska behållas, säger Jan Salmén (C), fullmäktigeordförande i Saltvik.
Vad tror du att det blir för resultat i Saltvik?
– Frågan var uppe på agendan i senaste kommunalval, och vi som motsätter oss sammanslagningar gick starkt framåt. Det talar för ganska många ja-röster.
Vad betyder den rådgivande omröstningen för fullmäktiges arbete?
– Invånarnas mening är viktig. Om det blir ett entydigt ja till sammanslagningar får fullmäktige rätta sig efter det.
Flera omröstningar i Sund
I Sund har kommunfullmäktige redan beslutat att den sedan i går tisdag pågående omröstningen inte blir den sista i sitt slag.
– Invånarna kommer att få chansen att rösta på nytt när det finns ett konkret alternativ att ta ställning till. Det kan handla om landskapsregeringens förslag på kommunen Norra Åland, men också om ett samgående med Finström och Geta, säger kommundirektör Jens Andersén.
Hur tungt väger resultatet från en rådgivande folkomröstning?
– Det är svårt att säga. Utredare Siv Sandberg har lyft fram exempel på när kommunfullmäktige har rättat sig efter omröstningens resultat, men också fall där fullmäktige gått emot omröstningen.
Oklar fråga
Över omröstningarna svävar frågan om vem som egentligen får besluta om framtidens kommungränser. Landskapsregeringen konstaterade i september, när den sände kommunreformen till lagberedningen, att lagtinget troligtvis kan rita om kommunkartan så länge kommunerna själva ger tummarna upp.
”Lagtinget kan ändra på kommunindelningen och öka kommunernas storlek så länge åtminstone den kommunala självstyrelsen är lokalförvaltning”, heter det i promemorian.
Men enligt flera kommunföreträdare är en sammanslagning mot kommuners vilja grundlagsvidrig.
– Jag kan inte se det på något annat sätt än att det är kommunerna som har sista ordet. Den kommunala självstyrelsen låter sig inte köras över, säger Kurt Carlsson.
Mer konstruktivt att vänta
Kansliminister Nina Fellman (S) vill inte uttala sig om vad hon väntar sig för resultat i de aktuella kommunerna.
– Men enligt mig hade förutsättningarna varit bättre om invånarna hade fått ta ställning till landskapsregeringens plan. Nu handlar frågan bara om dagens kommuner.
Men kommunerna vill rösta före lagförslaget kommer till lagtinget i vår. Borde inte landskapsregeringen ha sänt kommunerna bättre underlag i tid för folkomröstningen?
– Vi kunde inte börja upphandla kommunindelningsutredningar före vi hade en uppfattning om vilken kommunstruktur vi vill se. Det är klart att det hade varit bra om de utredningar som nu upphandlas hade kommit igång redan för ett par månader sedan, men arbetsbördan är stor för de två tjänstemän som jobbar med frågan.

Robert Vickström