När landskapets fastighetsverk bildades den 1 januari 2016 följde ingen anställd vid fiskeribyrån med till den nya arbetsplatsen. Att fiskevården på de 30.750 hektar vatten som verket sedan dess förvaltar åt landskapet inte var en prioriterad uppgift blev tydligt våren 2017, när en debatt blossade upp kring huruvida uppdagat tjuvfiske i Slottssundet i Kastelholm skulle polisanmälas.
– I dag kan jag säga att vi blev tagna på sängen av frågan. Efterhand har vi insett att fiskevården är ett område som vi måste prioritera mer, säger vd Stefan Rumander när Ålandstidningen träffar honom och projektledaren Roger Nordlund inför onsdagskvällens fiskevårdsseminarium.
Tar på sig ledartröjan
Roger Nordlund, egenföretagare med bolaget Lägerelden och ordförande i Visit Ålands sportfiskenätverk, berättar att han kontaktades av fastighetsverket efter att han vid ett seminarium 2017 hade berättat om sina visioner för en bättre fiskevård.
–  Tillsammans började vi att skissa på en strategi.
Stefan Rumander sammanfattar på onsdagsförmiddagen resultatet med att fastighetsverket ska ”röra sig från dagens förvaltande av vattenområdena, till att inta en ledande roll som utvecklare”.
– Det är rimligt att vi, som förvaltar 26 procent av de åländska vattnen, tar på oss ledartröjan. Vår förhoppning är att förbättrad fiskevård i landskapets vatten ska leda till en positiv trend som inspirerar privata vattenägare.
Allt hänger ihop
Roger Nordlund har sedan december ägnat drygt 200 arbetstimmar åt strategin och dess implementering, som har mynnat ut i elva prioriteringar. Han understryker att alla dessa samverkar med varandra.
– Allt hänger ihop, och mer övervakning är fiskevård på samma sätt som Guttorps utplanterande är det.
Bland de mest konkreta förslagen märks större och bättre sammanhållna fiskekortsområden av det snitt som i dag finns i Eckerö och i Hammarudda, utförligare övervakning av vilka som har löst fiskekort, samt mer tillgängliga kartor på fastighetsverkets hemsida.
– Fiskekartor har tidigare funnits på Visit Ålands hemsida, men vi har utökat informationen och anpassat dem för mobiltelefoner, säger Stefan Rumander.
Gädda till ytterskärgården
Strategin gäller alltså delvis sådant som även privata vattenägare skulle prioritera. Roger Nordlund lyfter därtill fram ett antal punkter där han anser att verket har ett särskilt ansvar och särskilda möjligheter – bland annat att informera om finansieringsmöjligheterna.
– Under de senaste åren har det funnits mer Leader-medel än det har funnits projekt. Vi bör lyfta fram att finansieringsmöjligheterna är goda för alla aktörer som vill göra fiskevårdsinsatser.
Fastighetsverket bör enligt honom även prioritera fiskstammarna i ytterskärgården.
– Vilket gynnar hela Åland. Dels erbjuder ytterskärgården de naturupplevelser som vi vill sälja i anslutning till sportfiske, dels minskar trycket på de i dag mest populära fiskeområdena inomskärs.
En ytterligare uppgift är att öka tillgängligheten för sportfiske.
– Området Prästö-Bomarsund har utmärkta förutsättningar att bli ett centrum för fiske från land. Ett sådant centrum ökar tillgängligheten för dem som inte vill hyra någon båt, och kan kombineras med ramper som rullstolsburna kan använda för att ta sig ut i båtar.
Positiva till större fiskekortsområden
Roger Nordlund har hittills presenterat konkreta förslag till större fiskekortsområden för bland andra vattenägare i Godby och för Mariehamns stad.
– Överlag är de flesta positiva och uppskattar att någon nu tar tag i frågan.
De främsta argumenten för större områden är enligt honom att sådana är mer attraktiva för turister, att de minskar riskerna för medvetet och omedvetet tjuvfiske, samt att vattenägarna kan räkna med större intäkter.
– Som morot kan vi också erbjuda utplantering i de områden som ansluts till större fiskekort.
Vilka är nackdelarna?
– Några nackdelar ser jag inte, mer än att större fiskekortsområden ställer högre krav på att övervakningen sköts.
Fiskevakter bär västar
Stefan Rumander berättar att verket framgent kommer att övervaka fisket på tre nivåer.
Dagens största problem – fiske på fredade områden av till exempel det slag som förekom i Slottssundet våren 2017 – bemöter verket nu genom att mer ofta följa med på sjöbevakningens inspektionsrundor.
– Och ett femtontal anställda och tillsynsmän vid fastighetsverket, som i sina arbeten rör sig mycket i naturen, övervakar särskilda områden.
Den tredje nivån utgörs av ett antal frivilliga fiskevakter, som av verket förses med en vimpel till båten samt en reflexväst som signalerar deras befogenheter att kontrollera fiskekortsinnehaven.
– De som anmäler intresse kommer att utbildas i uppgiften vid ett tillfälle i april, säger Stefan Rumander.
– Det är ingen avancerad övervakning i det första skedet, men fiskevakterna kommer att göra stor nytta redan genom att synas på vattnet och signalera att vi bryr oss om att reglerna efterlevs, säger Roger Nordlund.
Stora förändringar
Någon tidsplan för när det blir möjligt att köpa fiskekort för nya, större vattenområden finns inte i dagsläget. Stefan Rumander säger att han räknar med att det dröjer ett tag förrän alla förslag har blivit verklighet.
– Förmodligen finns det också ett behov av att ändra landskapslagen om fiske från 1956. Men det här är ett första steg, och vi kommer att utvärdera ändringarna efter årets säsong.
Hur beskriver ni dagens fiskevårdssituation?
– Den åländska fiskevården kritiseras ofta och ibland med rätta, men vi bör komma ihåg att vi står oss väl i en nordisk jämförelse, och ligger före Sverige och Finland på flera områden, säger Roger Nordlund.
Han vill inte uppskatta hur stor andel av de som borde lösa fiskekort som faktiskt gör det i dag.
Vad är en rimlig andel efter några års åtgärder?
– Att alla som ska lösa fiskekort också gör det är det enda rimliga. Det handlar om ganska överkomliga summor för fiske i en fantastisk miljö.

Robert Vickström