Frågan om landskapsregeringens möjligheter att återkalla näringstillstånd har aktualiserats av att möbelbutiken Jysk i Jomala, som i september 2017 tilldelas ett näringstillstånd för åren 2018–2022, fortsättningsvis betjänar kunder delvis på finska.Att ”verksamheten ska bedrivas på svenska” är ett uttryckligt villkor i Jysks näringstillstånd, och ansvariga tjänstemän som Ålandstidningen har talat med uppger att det innebär bland annat ett krav på svenskspråkig kvittoinformation.Trots detta tyder mycket på att Jysk, vars finskspråkiga service uppmärksammades redan under öppningsdagen i juni 2018, kommer att fortsätta med kvitton på finska under åtskillig tid framöver. Tiina Palosaari, retail manager med ansvar för Jomalabutiken, uppgav den 14 juni att kvitton på svenska då skulle dröja ytterligare ”15–18 månader”.Därför har bland annat Centerns gruppledare i lagtinget Harry Jansson efterlyst ett datum till vilket Jysk får på sig att uppfylla kraven – och att tillståndet, om så inte har skett, dras tillbaka.– Det är häpnadsväckande hur nonchalant landskapsregeringen behandlar en så här central del av självstyrelsen, sade han till Ålandstidningen den 14 juni.Olika tolkningarMen kring huruvida landskapsregeringen överhuvudtaget kan återkalla ett näringstillstånd råder delade meningar.Att den som bryter mot villkor på det sätt som Jysk gör kan dömas till böter framgår tydligt av näringsrättslagens 13 §, men ingenstans i lagen nämns när tillstånd kan återkallas.Harry Jansson fick i måndagens Ålandstidningen understöd av Christer Jansson, tidigare chef för landskapets lagberedning, i att tillstånd kan dras tillbaka.– Lagstiftarens avsikt var naturligtvis att näringstillstånd ska kunna dras tillbaka, för annars finns det ju ingen vits med bestämmelsen om att landskapsregeringen kan ställa villkor, sade Christer Jansson.Kansliminister Nina Fellman (S) har samtidigt stått fast vid att den nuvarande lagstiftningen inte nödvändigtvis tillåter en sådan åtgärd.”Sannolikt inte möjligt”Ålandstidningen följer under måndagen upp debatten med att ställa frågan till Olli Mäenpää, professor i förvaltningsrätt vid Helsingfors universitet.Kan ett tillstånd om näringsrätt dras tillbaka, trots att en sådan åtgärd inte nämns i lagen?– Den klara utgångspunkten är att det inte är möjligt. Utan lagstöd saknar landskapsregeringen troligtvis kompetens att använda en sådan sanktion.De som hävdar att det är möjligt hänvisar till att det var lagstiftarens avsikt, samt att bestämmelsen om vissa villkor för näringstillstånd annars blir i prakten verkningslös.– Jag finner en sådan argumentation, med reservation för att jag inte har studerat den enskilda frågan, tveksam. Grundlagen är, särskilt sedan år 2000, tydlig med att sanktioner förutsätter lagstöd, och det är något som riksdagens grundlagsutskott har bekräftat i ett antal utlåtanden.Vad exakt är det som de utlåtandena har bekräftat?– Att sanktionsmöjligheten måste framgå uttryckligt i lagtexten. Den nya grundlagen från den 1 mars 2000 innebar en skärpning i den riktningen.Folkrätten ger inga svarUnder de senaste veckorna har även folkrättens, särskilt Nationernas Förbunds Ålandsbesluts, relation till näringsrätten diskuterats flitigt.Debattdeltagare har frågat sig om det folkrättsliga skyddet för Ålands svenskspråkiga ställning påverkar bedömningen om möjligheterna till att återkalla näringstillstånd.Ålandstidningen frågar professor emeritus Ove Bring, folkrättsexpert och Ålandskännare, om så är fallet– Nej, den folkrättsliga regimen ger inga konkreta svar på sådana moderna, konkreta frågor, säger han.Folkrätten träder inte in om svenskans ställning hotas till följd av undermålig åländsk lagstiftning?– Nej, det gör den inte. Det aktuella folkrättsliga ramverket lämnar uppgiften åt lagtinget och Finlands riksdag.Ska framgå av lagstiftningenKristina Fagerlund, lagman vid Ålands tingsrätt, säger att det inte lämpar sig att hon som domare kommenterar den enskilda frågan.Men generellt: måste sanktioner framgå uttryckligen i lagstiftningen?– Enligt grundlagens 80 § ska sanktioner framgå av lag.Mats Löfström, medlem i riksdagens grundlagsutskott, säger att han inte känner till vilka utlåtanden som Olli Mäenpää hänvisar till.– Grundlagsutskottet ger ett 70-tal betänkanden och utlåtanden årligen.Men överlag: är din åsikt som utskottsmedlem att sanktionsmöjligheter måste framgå uttryckligen av lagtexten?– Utskottet beslutar alltid kollektivt. Jag noterar att Christer Jansson och Olli Mäenpää, som bägge är jurister, har olika uppfattningar i frågan.Patrik Lönngren, lagberedare vid landskapsregeringen, meddelar att han och hans kollegor inte kan lämna något snabbt svar på hur näringsrättslagen enligt dem ska uttolkas.Förarbetena till näringsrättslagen ger ingen fingervisning om hur det dåvarande lagtinget avsåg att en situation som den nu uppkomna skulle lösas.

Robert Vickström