I rapporten har Fair Finance Guide och BankTrack tittat närmare på Skandinaviens största bankers investeringar och lån till fossilbranschen de senaste fem åren. Enligt rapporten stöder fyra av fem storbanker i Sverige fossilbolag med sammanlagt 450 miljarder i lån och investeringar, SEB, Nordea, Danske Bank och Swedbank.

Enligt rapporten stödjer bankerna bland annat företag som utvecklat ny kolkraft och företag som borrar efter olja i Arktis. 

Värst i klassen är SEB följt av Nordea. Jakob Köning på Fair Finance Guide säger i ett pressmeddelande att han är förvånad över resultaten, särkilt i ljuset av Parisavtalet som slöts 2015.

–  Medan bankernas investeringar i fossilbolag har börjat fasas ut, har utlåningen till fossil verksamhet fortsatt som om klimatförändringarna inte fanns. Det beror mycket på att utlåningen är en insynsskyddad verksamhet. Det kunderna inte vet om kan de inte heller protestera mot, säger han i pressmeddelandet.

Finns kvar

Ålandsbanken är inte av de banker som granskas i rapporten, men vd Peter Wiklöf säger att banken i dag inte har någon utlåning till företag med fossil verksamhet.

– Men jag skulle förstås ljuga om jag påstod att vi inte beblandar oss med fossila verksamheter över huvud taget.

Ålandsbanken har i dag två fonder som är svanenmärkta, Green Bond ESG samt Global aktie som är bankens största fond.

Eftersom nolltolerans i sammanhanget är svårt att säkerställa kräver svanenmärkning att fonden inte får investera i företag vars omsättning till mer än fem procent kommer från utvinning, raffinering eller kraftproduktion av fossila råvaror.

– Kring övriga fonder har vi en ständig diskussion. Det finns en par saker man behöver fundera på. En är hur vi ska analysera alla företag utgående från ett hållbarhetsperspektiv. Den tjänsten köper vi in externt eftersom vi inte har sådana resurser själv.

– Det vi ser är att hållbarhetsanalyserna bara blir bättre och bättre. Samtidigt har vi fonder som investerar i småbolag och många av dem är inte analyserade på samma sätt.

Två delar

Ett annat perspektiv som Peter Wiklöf lyfter fram är att många bolag i dag har verksamheter som är delade. Han tar petroleumbolaget Neste som exempel.

– Ett bolag med fossil verksamhet. Men samtidigt vet vi att Neste är världsledande när det gäller att ta fram alternativa bränslen som påskyndar utvecklingen bort från fossila bränslen. Verksamheten med alternativa bränslen vill vi investera i och driva framåt, men det går inte bara att investera i en del. Sådana frågor diskuterar vi också mycket.

Han frågar sig också vem det är som egentligen stöder en verksamhet i de fall där kunden själv är med och fördelar sin portfölj.

– Om du har 200.000 euro och vill låna ytterligare 100.000 euro av Ålandsbanken för att placera i värdepapper, och sedan väljer att löpa aktier i bolag som har en fossil verksamhet. Är vi då med och stöder det bolaget?

Stort ansvar

Ålandsbanken har med åren blivit ledande med sitt miljöarbete inom banksektorn. Men Peter Wiklöf konstaterar att just den här frågan, i sina ytterligheter, är väldigt svår att hantera.

– Vi försöker tackla det genom att vara så transparenta som möjligt. Men det är en process som hela tiden går framåt. Alla bolag som jobbar med placeringar har hållbarhetsdiskussionen högt på agendan. I framtiden kanske vi får se någon form av gemensam standard.

Varför andra skandinaviska storbanker, trots Parisavtalet, fortfarande stöder fossilbolag genom stora utlåningar vill han inte spekulera i.

– Men det finns väl bara en orsak till varför man gör affärer. Det finns rimligen pengar att tjäna på det.

Anser du att banksektorn lurar sina kunder när man pratar om sitt miljöarbete?

– Det är nog fel att säga att man lurar sina kunder, men i vissa frågor och bland vissa banker kanske saker marknadsförs med en bild som inte stämmer helt överens med verkligheten.

Hur stort ansvar har bankerna i arbetet med att nå målen i Parisavtalet?

– Vi har ett jättestort. Ju fler lån, finansieringar och lån som styrs bort, desto snabbare händer saker. Men man ska också komma ihåg att det här är svåra och långa processer. Det finns familjer som byggt upp sånt här över generationer och ute i Europa finns det hela samhället som är helt beroende av till exempel kolkraft. Det är svårt att bara säga att det ska läggas ner.