Intresset för kryptovalutan bitcoin tog fart i samband med den kraftiga prisuppgången hösten 2017. Från att ha varit något som bara datanördar sysslade med blev bitcoin i synnerhet, och kryptovalutor i allmänhet, något som nästan alla pratade om.
Historien om bitcoin inleddes emellertid egentligen redan 2009 när pseudonymen Satoshi Nakamoto skapade den digitala valutan i spåren av finanskrisen. Syftet var att möjliggöra betalningar över internet direkt utan inblandning från tredje part. En valuta fri från det finansiella systemet långt bortom centralbankernas och staternas kontroll.
Ända sedan dess har egentligen åsikterna kring bitcoins betydelse och potential delat finansvärlden. De kraftiga rasen, och svårigheterna med att bedöma det egentliga värdet, efter uppgångarna både 2013 och 2017 har fått många ekonomer att avfärda allt som en bubbla, men bitcoin har gång på gång återhämtat sig.
Institutionella investerar
Med tanke på kontroversen kring bitcoin är det därför inte särskilt förvånande att kryptovalutan, efter en kraftig uppgång under 2020 återigen är på allas läppar. Sedan raset 2018 har värdet ökat med över 1.000 procent från 3.000 dollar till över 30.000 dollar. I början av januari noterade bitcoin en toppnivå på nästan 42.000 dollar.
Men vad ligger bakom utvecklingen den här gången? Enligt Totte Löfström handlar det om flera olika saker som samspelar.
– En sak som underskattas generellt är att bitcoin historiskt sett har rört sig i cykler. Vi såg topparna på sådana cykler både 2013 och 2017, så på det viset var det lite dags.
Samtidigt konstaterar han att historiska mönster förstås inte ger några garantier om framtiden. Desto större inverkan kan i stället det förändrade narrativet kring bitcoin haft. Från att ha varit en spekulativ valuta för datanördar och daytraders har bitcoin mitt i allt blivit intressant för de stora spelarna. Under fjolåret köpte stora institutionella fonder, investmentbolag och företag på sig enorma mängder bitcoin. Bland annat Paypal, Microstrategy och Grayscale.
– Det tror jag är den främsta orsaken. Stora aktörer har väldigt mycket kapital och det driver upp priset. I till exempel Paypals fall handlar det om att man vill kunna erbjuda handel på sin plattform. För investmentbolagen handlar det snarare om spekulation och när vi har en historisk utveckling som pekar mot en ny rusning är det en ganska tacksam situation för de som spekulerar.
Hoppar på tåget
Ytterligare har prisökningen drivits på av privata investerare.
– När priset rusar som det gjort de senaste månaderna vill privatinvesterarna hoppa på tåget, och de driver upp priset ännu mer.
Men vad är det då som gjort att bitcoin, som för bara några år sedan avfärdades som en bluff av många i branschen, blivit intressant för de institutionella investerarna. Enligt Totte Löfström handlar det både om att allt fler nu börjat se värdet i bitcoin, samtidigt som förtroendet för den traditionella finansmarknaden vacklar.
– Marknaden för bitcoin är inte sammankopplad med den traditionella finansmarknaden. Det är ett fristående system på samma sätt som marknaden för guld. Det gör att man är mer skyddad om börsen vänder ner kraftigt, vilket inte är helt osannolikt med tanke på den penningpolitik vi ser just nu. Man ser bitcoin som en säker hamn när aktiekurserna vänder ner.
Bättre än guld
Jämförelsen med guld handlar i stort om att båda är tillgångar som inte är sammankopplade med den traditionella finansmarknaden och som erbjuder värdelagring. En av de viktigaste egenskaperna för värdebevarare är hur tillgången och utbudet förändras över tid. I bitcoins fall vet man att det i dag finns 18.616.518 bitcoin och att tillgången är begränsad till 21.000.000. Ett tal som väntas nås cirka år 2140.
– Men jämförelsen med guld pekar kanske snarare på svagheterna hos guld. Det är både omständligt och dyrt att skicka och förvara. Bitcoin saknar de negativa aspekter som guld har.
Eftersom bitcoin skapades efter finanskrisen 2007-2008 har den ekonomiska politiken i coronapandemins spår på många sätt påskyndat resan. Samtidigt menar Totte Löfström att det fortfarande är svårt att göra prognoser kring bitcoins framtid.
– Grundaren är fortfarande anonym. Syftet från början var att det skulle bli ett decentraliserat betalmedel men med tiden har en god portion av spekulationen letat sig in i framför allt bitcoin men även andra kryptovalutor. I dag är vi ändå fortfarande i uppbyggnadsfasen, vi har ännu inte sett vilken roll bitcoin kommer att ha i framtiden, och därför är det också en tacksam grej att köpa i ren spekulation.
En kvalitetsstämpel
Ett argument som ofta lyfts fram om bitcoins är att det är en oerhört volatil tillgång. I värsta fall säger man att allt kan vara försvunnet på några sekunder. Andrew Bailey på Bank of England har bland annat varnat för att den som investerar i bitcoin ska räkna med att hela insatsen kan gå förlorad. Investmentbanken Merrill Lynchs tidigare chefekonom David Rosenberg har beskrivit bitcoin som en massiv bubbla.
Det kanske främsta argumentet bland kritikerna är att det inte finns någon ansvarig för bitcoins infrastruktur och värde. Det finns ingen bank som garanterar att man kan ta ut pengarna när man vill. Men bland bitcoins förespråkare ses decentraliseringen snarare som en styrka.
När alltmer pengar omsätts på bitcoinmarknaden samtidigt som fler starka spelare ger sig in i leken är det inte heller osannolikt att vi får se mindre hastiga rörelser i framtiden.
– Den här cykeln har ju börjat med att de stora institutionella investerarna gett sig in. De är mycket mer stabila än vanliga privatinvesterare, som är mycket mer känsliga för prisförändringar. Jag tror inte att någon av de stora institutionerna som investerat i bitcoin blir livrädda och säljer om priset sjunker med till exempel 30 procent, och det borde utgöra ett bättre fundament för den typ av uppgång som vi ser nu.
Bland bitcoins förespråkare har man länge väntat på just det.
– Det är en kvalitetsstämpel. Stora investmentbolag som tidigare fnyst åt bitcoin har nu satt sin kvalitetsstämpel på det.
Kan nå 250.000
Från uträknad bluff till en värdefull tillgång i investmentbolagens portföljer alltså. Men hur mycket kan bitcoin bli värd? En kalkyl flera använt sig av är jämförelsen med det totala värdet på allt guld i världen. Om bitcoin i framtiden skulle ersätta guld kan man räkna ut att en bitcoin borde vara värd någonstans kring 400.000 dollar.
– Det är ett vanligt sätt att räkna men jag tycker det är lite vanskligt eftersom jag inte har några problem med att se en framtid där båda tillgångar existerar samtidigt.
– Själv brukar jag säga att bitcoin kan nå 200.000-250.000 dollar i år och det är baserat på hur mycket priset gått upp i tidigare cykler.
Samtidigt framhåller han att det förstås handlar om gissningar.
– Oavsett vem som säger vad så är det en gissning. För det finns ingen som vet. Men enligt mig är det bästa ändå att titta på den historiska utvecklingen, det i sig har tidigare också blivit lite av en självuppfyllande profetia.
Konservativ syn
Trots allt finns det ändå fortsättningsvis många fördomar kring, och stor skepsis mot, bitcoin. Myndigheter varnar för handel med kryptovalutor och traditionella banker beblandar sig över huvud taget inte med tillgången.
– Jag tror det bottnar i en allmän konservativ syn på bitcoin. Tar man exemplet med banker så har vi ett ekonomiskt system som fungerat på samma sätt i 100 år, förmodligen längre. Då när det kommer ett system som i sitt fundament fungerar annorlunda, och som det funnits en del bedrägerier kring, har jag förståelse för att man ser det som ett luftslott som byggs upp.
– Skillnaden nu är att väldigt många, väldigt smarta, personer börjat förstå det faktiska värdet i bitcoin. Man pratar om det på ett sätt som man inte gjort tidigare. Jag skulle vilja hävda att det här är första gången någonsin som vi kan förvara värde digitalt utan att det kan kopieras.
Totte Löfström jämför bitcoin med Internet vars framtid till en början var omöjlig att förutspå, men som öppnade upp möjligheter för alla människor på ett helt nytt sätt.
– Jag tror vi har samma situation med bitcoin. Nu kan vi digitalisera hela det finansiella systemet för första gången någonsin. Att starta ett företag eller en bank i finansvärlden har alltid varit väldigt dyrt men nu är det möjligt att automatisera allt. I dag tjänar folk ännu pengar på att investera i bitcoin men i framtiden kommer vi inte tjäna pengar på bitcoin, utan spara.
Han säger också att det är naturligt att man från myndighetshåll varnar för investeringar i kryptovalutor.
– Myndigheter är långsamma och konservativa. Det måste de vara. Det hade varit väldigt märkligt om en myndighet uppmanade folk att köpa bitcoin. Men sedan finns det så klart även ett korn av sanning i varningarna. Vi kan gissa att värdet på bitcoin kommer öka men i slutet av den här cykeln kommer det antagligen också gå ner kraftigt.
Totte Löfströms tips till den som vill handla bitcoin:
– Håll dig till reglerade aktörer. Kontrollera med finansmyndigheten vilka aktörer som är registrerade, annars är risken stor att du blir lurad.
– Ha realistiska förväntningar på hur mycket pengar du kan tjäna.
– Läs på så mycket som möjligt. Det är alltid dumt att investera utan att vara påläst.
”Finns fortfarande många frågetecken”
Andelsbanken för Ålands placeringschef Hannes Byskata säger att bitcoin absolut kan komma att bli en del av de portföljer som bankerna förvaltar i framtiden. Men han flaggar samtidigt för att det finns flera frågetecken.
Trots att bitcoin under det senaste året blivit ett alternativ för stora institutionella investerare är handel med kryptovalutor inget som bankerna sysslar med.
– Jag har inget allmänt svar från banken på varför vi inte gör det, men personligen tror jag det handlar om att det är ett oreglerat system som det ännu finns en del frågetecken kring. Att man inte riktigt vet hur myndigheter i olika länder kommer förhålla sig till kryptovalutor i framtiden är en annan risk.
Han säger att ett mer definierat och reglerat system antagligen hade ökat den allmänna acceptansen inom finansvärlden.
– Hur lätt kommer det att vara att omvandla ett innehav i kryptovalutor till pengar i framtiden? Det finns så klart fördelar med en valuta som fungerar överallt men det råder fortfarande stor ovisshet.
Samtidigt konstaterar han att det under de senaste åren börjat komma nya finansiella instrument för handel med kryptovalutor.
– Desto mer sånt som kommer, ju mer legitimitet får det. I och med det senaste årets börshändelser verkar det också som att bitcoin seglat upp som en alternativ placering i osäkra tider. En trygg hamn och ett alternativ till guld.
Ökar i omfattning
Om handeln med bitcoin fortsätter att öka i omfattning tror Hannes Byskata att bankerna kommer att anpassa sig.
– I takt med att allt fler instrument dyker upp kommer det säkert bli möjligt att handla via bankerna så länge det faller inom vad våra övervakare tillåter.
Tror du att kryptovalutor kan komma att bli en del av de portföljer som bankerna själva förvaltar?
– Det är en hypotetisk fråga men ja, om kryptovalutor blir vanliga kommer de säkerligen att finnas med som ett alternativ.
