Under landskapets infrastrukturavdelning har landskapsregeringen bildat en särskild grupp, bygg- och energiteamet, som ska arbeta för den åländska omställningen till ett hållbart samhälle. Kompetenser har hämtats från flera avdelningar i förvaltningen för att täcka in ett flertal områden.– I dag arbetar vi i huvudsak med utvecklingssaker, men gänget jobbar med mycket annat också, säger Stefan Fransman, som själv kom till landskapets tjänst i augusti.Arbetsgruppens områden täcker in energi- och byggområdena, samt fysisk strukturutveckling. Elva personer har tagit plats i gruppen och inlett sitt arbete med att föra diskussioner med såväl kommuner som näringslivet.– Vi har jättemycket kompetens och kunskap i gänget. Nu kavlar vi upp ärmarna ytterligare ett varv, säger Stefan Fransman.Sjätte måletSom grund för arbetet finns bland annat landskapets klimatstrategi och hållbarhetsagenda. Ett av hållbarhetsmålen, det sjätte, är gruppens huvudsakliga uppgift. Det säger att landskapet fram till 2030 ska ha en ”markant högre andel energi från förnyelsebara källor och ökad energieffektivitet”.Inom byggsektorn innebär det bland annat att man ser över byggnaders energieffektivitet och regelverk för så kallade nollenergihus.På området fysisk strukturutveckling handlar arbetet i stor utsträckning om att öka kännedomen bland allmänhet och aktörer om möjligheterna att bekämpa klimatförändringarna.I energisektorn finns de kanske mest påtagliga insatserna. Att Åland utsetts till testområde för framtidens smarta elnät, ett samarbetet med flera stora aktörer på den finländska marknaden, staten, universitet och andra, är grunden, inte minst med den nysatsning på vindkraftsstöd som finns med i budgeten för 2019. Men också mer handfasta satsningar, som att bussarna i landskapet numera drivs med förenyelsebar diesel, finns på listan av åtgärder.Ifrågasätts av TrumpSamtidigt som bygg- och energiteamet tar sats mot att göra Åland fossilfritt, ifrågasätts klimathotet allt som oftast. I lagtinget budgetdebatt var det Åländsk demokratis Stephan Toivonen, och senast i veckan förklarade USA:s president Donald Trump att han inte trodde på den rapport som hans egna myndigheter lade fram som pekade på just klimateffekterna.– Jag är ganska arg på mänskligheten, där jag själv ingår, att vi inte har förmåga att hantera klimatförändringarna och få ned koldioxidutsläppen. Mot bakgrund av de rapporter som kommit den senaste tiden tror jag att det vi egentligen ser ute hos allmänheten, är en stor frustration, säger Micke Larsson, utvecklings- och hållbarhetsstrateg.Han menar att sommarens torka har gjort att klimatförändringarna har blivit påtagliga för gemene man, och att de är ett samtalsämne runt frukostborden på Åland. Samtidigt sprids mycket propaganda från alla möjliga håll, och att leverera underbyggd information kommer bli en gruppens arbetsuppgifter.– Det ser jag som jätteviktigt, att det vi informerar om är opartiskt och källgranskat, säger Stefan Fransman.I arbetet med att få folk att ändra synsätt i förhållande till klimatförändringarna talar gruppen om ”beteendefostran”.Det är ett ord man reagerar på. Hur angriper man det utan att det blir att pappa staten ska slå sanningar i huvudet på folk?– Jag poängterar den sakliga informationen, att visa på möjligheter och kanske också att lyfta fram lite negativa följder, säger Stefan Fransman.Hur balanserar man det, när vi vet att om man målar upp domedagsprofetior slår många ifrån sig informationen?– Vår uppgift är inte att poängtera den sidan, utan möjligheterna.– Vi försöker kombinera med ekonomiska incitament. Och vi ser att det kanske inte är stödets storlek som avgör, utan att folk känner viss trygghet i att landskapsregeringen tror på det här. Det kan delvis vara information, men också att om man vill driva det i en viss riktning och folk också har ett eget intresse i det så kan vi vara en hjälp på vägen, säger Henrik Juslin, el- och energiinspektör.Vattenförsörjningen ligger inte under gruppens ansvarsområde, men flera medlemmar menar att det kanske borde införlivas i de övriga uppgifterna.– Vi såg resultatet i somras. Tidigare var det inget problem, ingen snackade om rent vatten. Men det svängde över en natt. Nu har vi låga nivåer på grundvattnet och det här är en viktig, ny sak som vi måste ta ställning till. Och alla de här förslagen som fördes fram i insändare och annat, det är toppen, säger Johnny Lindström, elinspektör.Hur mycket i den här omställningen måste vara lag för att den ska komma?– Jag tycker att man mer borde jobba på morotssidan än käppsidan och att vi verkligen får fram information och stöd. Men vi har ju möjligheten till lagstiftning, säger Stefan Fransman.

Jonas Bladh