Jeanette Pajunen har arbetat som hälso- och sjukvårdsdirektör vid ÅHS i drygt tre veckor. Hon efterträder Katarina Dahlman på posten.Det nya arbetet har hon inlett med att bekanta sig med ledningsgruppen och styrelsen och ta itu med de mest aktuella frågorna.– När man är ny har man inte hunnit få tusen saker på bordet, vilket känns bra, säger hon.I tisdags träffade hon landskapsregeringen för att diskutera utmaningarna inför budgeten 2019 och hur ÅHS ska utvecklas.Vilket är ditt första intryck av ÅHS?– Att alla är välkomnande och positivt inställda. Människor som jag inte vet vilka de är kan säga ”hej och välkommen” i matsalen . Även om det är många anställda känns det familjärt.”Ganska it-betonat”Den här veckan ska Jeanette Pajunen träffa klinikcheferna och diskutera hur man ska arbeta framöver.– Jag vill arbeta nära verksamheterna och vara lättillgänglig. Man ska veta att man kan komma och prata med mig om det är någonting, säger hon.Vilka är de första stora ärendena som du har tagit tag i?– Det har varit ganska it-betonat i början, vilket är lite förvånande. Men det är ett viktigt område och på nästa styrelsemöte den 27 april måste de här frågorna behandlas.Det gäller dels vårdinformationssystemet, dels it-samordningen som styrs av landskapsregeringen, säger hon.– Vårdinformationssystemet är hjärtat i verksamheten. Vi har en gammal programvara som behöver bytas ut eftersom den inte ger möjlighet till digitaliserade tjänster och eftersom patientsäkerheten inte är så bra som den borde vara.Ligger ÅHS långt efter till exempel din tidigare arbetsgivare Raseborg på it-sidan?– Nej, jag tycker att man är på god väg här. Det finns en planering och man kan ändå inte förverkliga allt på en gång.Vad gäller it-samordningen är frågan om ÅHS ska vara huvudman för upphandlingar eller om man ska ha ett samarbete och ett samarbetsavtal med Åda, säger Jeanette Pajunen.”Bra för patienterna˝En annan sak som hon har börjat arbeta med är budgetplaneringen för 2019.Kommer det att läggas nya sparkrav på ÅHS?– Vi vet inte än vad landskapsregeringens bud för 2019 blir. Vårt bokslut för 2017 visade ett positivt resultat på 600.000 euro. Då kan man tänka att det är jättebra. Men det är avskrivningarna och intäkterna som räddar oss. I grunden är det ett plus minus noll-resultat. Det finns ingen möjlighet att skära ner utan att det leder till att vi måste göra ganska stora strukturella förändringar.Långsiktig ekonomisk planering är nu ledningsgruppens ledstjärna. ÅHS har hittills budgeterat för ett år i taget. I fortsättningen ska man utöver budgeten även göra en ekonomiplan för minst de följande två åren, vilket Jeanette Pajunen är van med från sina tidigare anställningar.– En ettårig budget känns som en väldigt kort ekonomiplaneringsperiod.Har du sett andra stora skillnader mellan din förra och nya arbetsplats?– En skillnad är att förändringarna som görs med vårdreformen i riket redan har genomförts till en del på Åland.I Finland är det kommunerna som svarar för social- och hälsovården medan sjukvårdsdistrikten står för specialsjukvården.– I Raseborg arbetade jag på kommunsidan och skulle hålla kostnaderna för specialistvården inom rimliga gränser. Man var till exempel mycket mån om att ta hem patienter från specialvården så fort som möjligt och det var mycket diskussioner kring kostnaderna. Där fanns en gräns som man alltid hade en liten fajt om. Det uppfattar jag är annorlunda här, eftersom det är ett integrerat system och landskapet som finansierar vården. Det har varit intressant att svänga på tankesättet.Vad tycker du om den åländska modellen?– Jag tror att den är bra för patienterna och jag tror att man på Åland har integrerat de delar där man uppnår synergier. Jag har svårare att förstå vad man får för synergier med att integrera sjukvården med socialvården, som man planerar med vårdreformen.Tog chansenLagstiftningen är också annorlunda här, säger Jeanette Pajunen.– Jag har aldrig läst i lagboken så mycket som jag har gjort nu. Det är roligt och utmanande att allt inte är som förut. Det var det jag sökte efter med ett nytt arbete. Att det ska kännas fräscht och att jag ska få ta reda på nya saker.Varför ville du flytta till Åland?– Jag hade funderat en tid på att mitt arbete i Raseborg började kännas rutinmässigt och på att jag behövde nya utmaningar. Vår son som fortfarande bodde hemma hade fyllt 18 år och jag insåg att jag kunde jobba någon annanstans. Jag vågade ta chansen att söka det här arbetet. Jag tänkte att det inte fanns en chans att jag skulle få det, men jag tänkte också att jag måste vara seriös när jag söker det. Sedan gick det så att jag blev vald.Tillsammans med sin man Timo Pajunen bestämde hon sig för att kasta loss helt och hållet. Han fick fick snabbt ett jobb på Åda och kunde börja arbeta där samma dag som hon började på ÅHS.– Vi har sålt huset och flyttat in i en lägenhet mitt i Mariehamn. Och vi trivs jättebra. Det är helt underbart att kunna gå till butiken och det är en vardagslyx att promenera runt med hunden och upptäcka Mariehamn.Jobbade treskiftJeanette Pajunen inledde sitt yrkesliv som sjukskötare.– Jag jobbade som sjukskötare inom psykiatrin i drygt tio år, i treskift på avdelning. Senare utbildade jag mig till hälsovårdsmagister.Hur påverkar det ditt nuvarande jobb att du är sjukskötare och hälsovårdsmagister, och inte till exempel ekonom eller jurist?– För mig känns det som en fördel som jag absolut inte skulle vilja vara utan. Jag vet vad en sjukskötares arbete går ut på. Jag vet hur det känns när man ska gå till nattskiftet och familjen är kvar hemma och hur det känns när man ska jobba helger när alla andra är lediga.Även erfarenheterna från psykiatrin har gett en god grund.– Där har man bara sig själv som arbetsredskap. Det tror jag att jag har haft stor nytta av. Jag har lätt för att möta människor i många olika livssituationer.Men ekonomi och juridik behövs också som viktiga delar inom organisationen, säger hon.När du jobbade treskift på avdelningen, tänkte du då att organisationen skulle kunna drivas på ett bättre sätt?– Jag var kanske ganska kritisk till mina förmän och till hur organisationen drevs. Jag har alltid velat utveckla, förändra och fundera på hur man kan göra saker på ett bättre sätt. Då är det bra att studera vidare så att man kan göra de förändringarna.
PersonligtJeanette PajunenÅlder: 44 år.Bor: I Mariehamn.Kommer från: Ekenäs.Familj: Mannen Timo samt de vuxna barnen Jens som bor i Ekenäs och Nicolina som bor i Lahtis.Intressen: Hunden. Tycker även om att göra saker med händerna, från klassiskt handarbete till keramik.

Anna Jakobsson