Den 21 maj i år påträffade tullinspektionen en mängd misstänkt narkotika gömd i motorutymmet på en svensk hyrbil vid färjeanlöp i Eckerö. Bilen framfördes av en man från Uppsala som i egen utsago inte hade vetskap om narkotikan i bilen. 
Substanserna skickades på analys till centralkriminalpolisen och man kunde därefter konstatera att det rörde sig om 150 gram narkotikaklassad kokain, 90 gram av den förbjudna psykoaktiva substansen klefedron och ungefär 5 gram ketamin. Mannen misstänks nu för grovt narkotikabrott och smuggling. 
Betalade av skuld
Den misstänkte gärningsmannen berättade i går i tingsrätten att han skulle köra bilen till Åland och tillbaka för att betala av en spelskuld till personer som misshandlat och knivhotat honom och hans flickvän ungefär en till två veckor före händelsen. 
Mannen berättade att han åkt två gånger tidigare till Finland för att hämta pengar till samma uppdragsgivare och att han trodde att det även denna gång handlade om pengar som han skulle hämta. 
”Aktivt hållit sig oinformerad”
Eftersom mannen hade vetskap om att uppdragsgivaren sysslade med narkotikahandel tyckte inte åklagare Peter Rikberg att den misstänkte skulle skonas på basis av detta. 
– Han hade alla möjligheter att ta reda på om det fanns droger i bilen, och således har han åtminstone haft uppsåt att vara kurir, sade han. 
På insidan av de minigrippåsar i vilka man påträffade kokain fanns spår av tre olika personers DNA, av vilka ett kan ha tillhört mannen. På grund av detta ansåg åklagaren att det också var sannolikt att mannen själv skulle ha packat påsarna och haft för avsikt att distribuera drogerna för egen ekonomisk vinning. 
På den enkrypterade chattjänsten Wickr hade man, enligt åklagaren, dessutom funnit bevis för att två användare vänt sig till mannen för att fråga om droger. Själv menade mannen att den ena användaren var hans flickvän och att den andra var en kvinnlig bekant som båda visste att han brukade narkotika, men att han inte hade förmedlat narkotika till någondera. 
Lånade pengar för att hyra bil 
Den misstänkte bestred yrkanden på grovt narkotikabrott och smuggling. Han menade att han inte hade haft pengar och därför måste låna en kvinnlig väns bankkort för att hyra bilen. Han hade sedan parkerat den på bestämd plats och väntat på klartecken för att hämta upp bilen och köra den till Grisslehamn. På Åland skulle han parkera bilen enligt instruktioner och hämta upp den följande morgon. 
Av hänsyn till sin egen säkerhet ville han inte nämna namn på personerna som hotat honom.
Vid förhöret i tingsrätten hördes också ett vittne som arbetar på den uthyrningsbutik där mannen hyrde bilen.
Hon menade att mannen hyrt bil hos dem flera gånger och att han uppgett att han skulle åka till Stockholm på möten. Några dagar senare kom en kvinna in och frågade varför det dragits så stora summor från kortet.
Vittnet trodde att kvinnan var medveten om att mannen hyrt en bil på hennes kort, men att hon reagerat på den extra avgift på 5.000 svenska kronor som tillkommit eftersom bilen blivit borta längre än uthyrningstiden. 
Upp till 3 år och 6 månader
I slutpläderingen yrkade åklagaren på att mannen åtminstone varit medveten om sitt brott som kurir, och att han möjligen haft en större roll i narkotika- och smugglingsbrotten. 
– Det var en exceptionellt stor mängd kokain som påträffades och dessutom mycket renare än det kokain som vanligtvis påträffas i Finland i beslagtagningsärenden. Styrkan gör att kokainet skulle motsvara ungefär 250 gram medelstarkt kokain, vilket bör beaktas i straffmängden. Mängden påvisar att syftet var att föra det vidare. Man kan inte heller utesluta att hans DNA möjligtvis finns på insidan av minigrippåsarna, sade Peter Rikberg.
Han yrkade på att mannen skulle få ovillkorligt fängelse i 3 år och 6 månader, alternativt att straffet skulle bli ungefär två tredjedelar eftersom man som kurir bör få lindrigare straff och yrkade således på åtminstone över 2 års ovillkorligt fängelse. 
Åklagaren yrkade på att mannen ska hållas häktad tills domen eftersom han inte har någon fast adress i Finland och det anses vara sannolikt att han annars skulle försöka fly. 
Tingsrättens bedömning var att mannen av sannolika skäl var misstänkt för narkotikabrott med följd av fängelse i minst ett år och att det fann skäl att tro att han skulle fly om han sattes på fri fot. På dessa grunder bestämde man att förpassa mannen till Åbo häkte i väntan på den avgörande domen. 

Jorunn Lavonius