Ålands statistik- och utredningsbyrås (ÅSUB) årliga arbetsmarknadsbarometer offentliggjordes i dagarna. Den visar på en förväntad minskning med 42 tjänster fram till våren 2020. 
Grunden för den väntade minskningen är att antalet årsverken i det privata näringslivet tros minska med 69 årsverken (0,9 procent) samtidigt som rekryteringsbehovet är dämpat.
Offentlig sektor ser i stället ut att öka med 27 dagsverken (0,7 procent). Detta är första gången på tio år som utveckling ser ut på så vis att den privata minskar samtidigt som det offentliga ökar.
Anders Ekström, vd på Ålands näringsliv, säger att siffrorna inte förvånar honom.
– Det är snarare så att jag varit förvånad tidigare år då vi länge pratat om bekymret med att tillväxten är för dålig på Åland, säger han.
Två problem
Anders Ekström ser två problem i de siffror som presenteras av ÅSUB.
– Det första är att efterfrågan på arbetskraft bedöms som lägre än tidigare år. Vi har haft en ganska hög nivå och ett väldigt tryck på rekryteringar, men det har uppenbarligen avtagit, säger han.
– Men som sagt har jag varit förvånad att vi haft ett sådant rekryteringsbehov utan tillväxt, så inte så konstigt att det gått åt det här hållet.
Att offentlig sektor växer medan det privata näringslivet minskar är det andra Anders Ekström oroar sig över.
– Det är inte hållbart. Helst ska näringslivet öka och om de inte gör det kommer det att bli en smäll på sikt.
Han hoppas att arbetsmarknadsbarometern ska bli en väckarklocka i frågan om tillväxten på Åland.
– I början när vi pratade om detta kändes det som att vi pratade för döva öron, men nu kanske folk inser att börja lyssna lite mer och märker att något behöver göras.
Utöver de två övergripande frågorna tycker Anders Ekström även att problemet med matchning i vissa branscher är värt att lyfta.
– Det tydligaste är restaurangbranschen på sommaren som inte kan hitta kockar. Sedan har vi också it-branschen som hålls tillbaka av kompetensbrist, det finns massor av jobb och kommer bara att bli fler.
Politikerna för bekväma
Finansminister Mats Perämaa (Lib) säger att han tagit del av rapporten och säger att den bekräftar landskapsregeringens bild av vad som är på väg att ske.
– Vi har sett att samfundsskatteutvecklingen under den senaste tiden varit negativ i förhållande till övriga Finland. Det har gått fel väg för företagens utveckling, säger han.
Han säger att en del av problemet ligger i det nuvarande ekonomiska system som trädde i kraft 1991.
– I och med klumpsummesystemet har vi politiker blivit lite bekväma och lata. Vi fördelar de pengarna men ser för lite till näringsutvecklingen.
Mats Perämaa säger att han tror att det är viktigt att näringslivsutvecklingen blir en av de stora frågorna i höstens valrörelse
Ni sitter i regering nu, när de här siffrorna kommer, hur påverkar det er trovärdighet i näringslivsfrågor?
– Jag vägrar att tro att det är så enkelt att det skulle ha börjat med den regering som suttit nu.  Vi skördar dessvärre frukterna av något som pågått länge.
Mats Perämaa anser dock inte att det finns någon egentlig motsättning mellan att offentlig sektor växer och det privata näringslivet minskar.
– Jag ser inte det som det stora problemet. Det idealiska var om vi hade en stadig befolkningsökning där båda kunde öka.
– Behovet av offentlig service kommer inte att minska med den demografiska utveckling vi har. Från landskapets sida pågår dock ständigt ett effektiviseringsarbete, säger Mats Perämaa.

Otto Johansson